Jag har svårt att föreställa mig att jag skulle ha några andra regler och rutiner om jag hade en annan hund – det lär visa sig den dag Ella inte finns och jag delar mitt liv med en annan hund. Men regler och rutiner ger struktur, oavsett om man är hund, katt, människa eller vad som helst annat. Jag har inte supermånga regler som är överdrivet tydliga, men de jag har, har inte ruckats en millimeter sedan den dag Ella kom in i mitt liv.

Det spelar egentligen ingen roll vilken hund man har, men det finns vissa saker som jag tycker är viktiga för att bibehålla hundens lugn inför vissa moment. På rak arm finns det tre scenarier där jag vill att Ella är lugn och sansad, därför att det blir så kaotiskt om hon inte är det.

Mat

När jag gör i ordning Ellas mat sitter hon på andra sidan tröskeln in till köket (i hallen, alltså) och tittar på. Ja, förutsatt att inte någon av katterna bajsar eller kräks just då, förstås, för då måste hon ju dit på en gång och städa. Hon är snäll på det viset, min hund (för att inte tala om äcklig). Men som sagt var; när maten görs i ordning ska hon sitta där och vänta – lugnt och sansat, tills jag säger varsågod.

Jag skulle smälla av om hon svansade runt fötterna på mig och tramsade när jag häller upp mat och kosttillskott för att servera. Näh, det är inte ett scenario jag vill uppleva.

Ut och in

När vi ska gå på promenad och när vi kommer in igen har vi ett par rutiner jag aldrig någonsin avviker. Jo, om Ella har sagt till att hon behöver ut för att hon är dålig i magen (enda gången hon säger ifrån) – då får jag skynda mig och hon har svårt att hålla sig lugn. Men utöver detta har vi samma rutin varje gång.

När det är dags att gå ut och jag börjar klä på mig ska Ella sitta vid dörren och vänta. Numer ligger hon ner, eftersom hon är stel och har ont, stackarn. Men det är hennes position. Lugnt och sansat ska det vara. Jag klär på mig och tar därefter på henne halsband/koppel, och därefter går vi ut. Är hon på något som helst vis stissig, väntar vi.

När vi ska ut genom porten ska hon sitta och vänta lugnt och sansat medan jag öppnar dörren. Jag står där tills hon tittar på mig, sedan säger jag varsågod och så går vi.

På samma sätt gör vi när vi kommer in. Ja, inte in genom porten, men när vi kommer in i lägenheten. Hon ska vänta medan jag klär av mig – sedan tar jag av henne halsband/koppel. Hon är oftast lugn och sansad på det sätt jag vill, men är hon för upptagen med att hålla koll på kattlådorna (om någon av katterna bajsar) får hon vänta tills katten är klar och hon har lugnat ner sig.

Att plocka bajs

Det här kan ju låta som världens löjligaste regel, men jag har infört den därför att jag inte vill ha en hund som studsar runt och är dryg medan jag plockar upp bajs. Den här regeln är extra bra vintertid när det är halt och jag inte har lust att halka för att Ella får för sig att rycka till i kopplet när hon ser en hare, katt, fågel eller en annan hund, en människa hon känner och gillar – eller nåt annat som triggar ett oönskat ryck.

Regeln jag tänker på är att när jag plockar upp bajs efter Ella ska hon sitta lugnt och sansat och vänta. Det gör hon eftersom hon är en godisråtta och för att hon får en leversnitt när hon har varit duktig.

Sedan finns det ett par saker där jag önskar att jag varit bättre på att befästa mitt ledarskap i högre grad än jag gjort. Det jag tänker på då är framför allt när vi är hemma och någon ringer på dörren. Ella har en tendens att skälla som en tok, och när det är någon hon känner igen på andra sidan dörren blir hon så överdrivet extremt jävla überentusiastisk att det är hart när omöjligt att få kontroll på hennes lycka. Jag inser att de flesta av er som läser säkert tycker att det här är ett mindre problem som lätt borde gå att avhjälpa – men ni har inte träffat Ella.

Ella råkar ju liksom vara en högenergisk hund, tillika en extremt glad hund. Det tar henne mindre än en tusendels sekund att gå upp i varv så till den milda grad att det nästan är omöjligt att få ner henne på en hanterbar nivå igen. Jag misstänker att om hon fick utlopp för sin arbetsvilja på det sätt hon är avlad för, skulle det här vara lättare att hantera, men som läget är har jag inte hittat något bra sätt att kontrollera hennes överdrivna, påträngande och extrema glädjeuttryck när det kommer folk hon känner och ringer på dörren.

Som sagt var – det här är några av de regler/rutiner vi har här hemma, som aldrig, under hela Ellas liv, har förändrats. Jag kommer säkert på fler allt eftersom, men för tillfället får det räcka.

I morgon tänkte jag skriva lite om Ellas ålderdom och hur det är att leva tillsammans med en gammal hund.

 

Hundliv – livsstil

Den 4 juni 2019 förlorade jag Försvarsmaktens Ella till ålderskrämpor och juvertumörer.

 

Den 12 februari 2020 åkte jag till Skåne fram och tillbaka på en dag för att hämta hem min nya hundvalp, Boyo.

 

Följ mig på resan med att uppfostra en valp till en jättehäftig hund!

 

Välkommen!
/Malinka P.

Hundfolk

Detta är personer och/eller organisationer som jobbar på ett sätt som överensstämmer med min egen filosofi om vad som gynnar relationen mellan människa/hund på bästa sätt.

 

Translation

Arkiv
Kategorier