En sak jag har noterat när det gäller personer som är stora anhängare av positiva metoder inom hundträning är hur extremt rigida de är i sin övertygelse. De kan inte tänka sig att göra på ett annat sätt, och de blir skitförbannade när jag har andra åsikter och/eller använder andra metoder. Lika upprörda blir de som hyser full tilltro till metoder som enligt forskning ska vara mest verksamma när det gäller hur man tränar hund.

Det bästa man kan göra för sig själv är att inte snöa in på en specifik metod. Förr eller senare blir alla metoder omoderna, något nytt kommer fram och så kastar sig alla över det med hull och hår. Av bara det skälet känns det för mig vettigast att använda kommunikation på ett så naturnära sätt som möjligt eftersom jag misstänker att hundar fullständigt skiter i det där med vad som är modernt just nu.

För att övergå till den egentliga poängen med det här inlägget. Ingen kan eller vet allt innan man intresserat sig för det och börjat ta reda på saker. Det första som förmodligen händer när man blir intresserad av något är att man läser om allt. Been there, done that. Det kan vara otroligt svårt att sovra ut det som förmodligen är skräp, till det som är för avancerat, till det som är en bra inkörsport och som kan föra en vidare.

För min egen del köpte jag någon bok om valpar när mitt intresse för hundar vaknade. Då hade jag inte ens hund, och det skulle ta många år innan Ella rusade in i mitt liv. Det är en bok jag inte har tittat i på många år, och kommer troligen aldrig att läsa den igen. Några år senare dök Cesar Milan upp i tv-rutan. Till skillnad från många andra gillar jag Cesar Milan. Jag gillar inte allt, och jag vill inte “vara som han” – men jag är väldigt förtjust i hans grundläggande filosofi om kommunikation genom energi och så vidare. Det är från honom jag fått många av de metoder jag använder idag – fast på mitt sätt.

Jag följer – inte jättemånga, men några olika personer på Youtube, som sysslar med hundträning och liknande. Det är otroligt intressant. Jag gillar inte alla deras metoder, men faktum är att de flesta brukar ha något vettigt de gör med sina hundar. Min tanke är att ju fler jag kan lära mig av, desto bättre. Och faktum är att jag hellre lär mig av den som har lång, praktisk erfarenhet, än av någon som har forskat i ett labb. Forskning och verklighet är för mig två helt skilda saker som inte går att jämföra.

Min poäng med hela inlägget är såsom följer;

För att hitta en metod som fungerar bra för dig, behöver du undersöka många. Om du är som jag hittar du inte en enda som fungerar till hundra procent, utan förmodligen blir det så att du plockar från olika ställen och skapar dig ett helt eget sätt att förhålla dig till hundar.

För mig känns det extremt viktigt att göra på det viset. Jag inser att det finns olika sätt att ha sin hund på, och för många kanske det räcker att ha en hyfsat fungerande vardagslydnad, att hunden kan rulla runt, ge vacker tass, leka död och så vidare. I min värld kan det förvisso vara kul partytrick, men ingenting jag någonsin skulle lägga tid eller energi på att lära min hund.

Jag inser också att människors intresse för kommunikation med hundar kanske skiljer sig beroende på vilken sorts hund man har eller är intresserad av. Jag är till exempel inte ett dugg intresserad av mindre sällskapshundar. Jag är inte heller intresserad av jakt- eller brukshundar. De hundar jag är intresserad av är stora, headstrong, mentalt och psykiskt starka – och för att en sådan relation ska fungera som bäst inbillar jag mig att kommunikationen är det allra, allra viktigaste.

Mitt främsta tips är; köp ingenting som sanning. Det ena är inte nödvändigtvis bättre än det andra, åt något håll. Lär i stället känna din hund och se vilka metoder som fungerar bäst för er tillsammans. Om du är nöjd med att träna din hund – gör det. Framför allt om det funkar.

Om du känner att du vill ha en djupare relation med din hund – satsa på att lära dig hur du kan kommunicera med hunden på ett annat plan. Det tjänar både du och din hund på, och din hund kommer förmodligen att fungera bättre, bli mer stabil och ha ett mycket bättre liv.

Det är i alla fall på det sättet jag själv vill ha en hund.

 

Hundliv – livsstil

Den 4 juni 2019 förlorade jag Försvarsmaktens Ella till ålderskrämpor och juvertumörer.

 

Den 12 februari 2020 åkte jag till Skåne fram och tillbaka på en dag för att hämta hem min nya hundvalp, Boyo.

 

Följ mig på resan med att uppfostra en valp till en jättehäftig hund!

 

Välkommen!
/Malinka P.

Hundfolk

Detta är personer och/eller organisationer som jobbar på ett sätt som överensstämmer med min egen filosofi om vad som gynnar relationen mellan människa/hund på bästa sätt.

 

Translation

Arkiv
Kategorier