Jag jobbade som porträtt- och bröllopsfotograf innan jag blev sjukpensionär. Herregud, vad osexigt det låter att var sjukpensionär. Oavsett; min stressnivå har sjunkit i så hög grad att jag inte skulle klara av att jobba som fotograf igen. Trist, men sant.

Kombinerat med det faktum att jag inte är särskilt road av att gå hemma om dagarna och inte ha något vettigt att göra, har jag funderat på alternativ. Det som ligger mig närmast om hjärtat är givetvis; hundar. Vad annars, liksom.

Det finns lite olika sätt jag kan tänka mig att jobba med hundar på. Jag kan tänka mig att hjälpa personer som av olika skäl inte lyckas få ordning på sin hund med hjälp av traditionella hundkurser – det vill säga; inte får ordning på relationen, och därmed inte heller får hunden att lyssna och göra som de säger.

Jag skulle också kunna tänka mig att driva ett hunddagis – på ett, enligt mig veterligen, aningens otraditionellt sätt. Jag vill ha hunddagiset i direkt anslutning till där jag bor, vilket förutsätter att jag bor på ett sätt där jag kan driva en sådan verksamhet. Det vill säga; i ett hus med tillhörande vinterbonat uthus och en stor rastgård.

Ett annat alternativ är att på något sätt jobba inom kriminalvården med hund. Det jag tänker mig är typ att besöka intagna och ha någon slags utbildning i hur man hanterar hundar. Att hantera en hund är nämligen ett fantastiskt bra sätt att lära sig saker om sig själv och utvecklas som person. Min övertygelse är att personer som sitter inne kan ha nytta av det. För att inte tala om att det är trevligt för alla att umgås med hundar (om man inte är hundrädd eller superallergisk, vill säga).

Oavsett vilket eller vilka av dessa saker jag väljer att göra – om jag väljer att göra något, kräver att jag utbildar mig. Det jag personligen är ute efter i utbildningsväg är rent praktiska kunskaper. När det gäller hunddagis behöver man ha en del teoretisk kunskap om lagar osv, vilket är helt ok. Men det jag själv upplever är mina brister i rent praktisk kunskap är flockmentalitet och att läsa hundar i grupp, och mer om exakt när det är läge att gå in och bryta i en uppgörelse mellan hundar, oavsett hur många de är eller hur allvarlig uppgörelsen är.

Hur jag ska bära mig åt med att utbilda mig inom detta har jag inte riktigt räknat ut än. Det finns lite olika sätt att nå dit, men alla kostar rätt mycket pengar. Pengar jag inte har, och inte heller riktigt vet hur jag ska få ihop inom rimlig framtid.

Det kan hända att jag får nöja mig med att ha en eller ett par egna hundar och eventuellt någon daghund.

Men det vore fantastiskt kul att på något sätt kunna jobba med hundar i egen regi.

……

För övrigt kan jag säga att jag har en period när jag är väldigt ledsen just nu. Minsta lilla tanke på Ella, och jag bryter ihop fullständigt.

Det är inte ett dugg kul.

 

Hundliv – livsstil

Den 4 juni 2019 förlorade jag Försvarsmaktens Ella till ålderskrämpor och juvertumörer.

 

Den 12 februari 2020 åkte jag till Skåne fram och tillbaka på en dag för att hämta hem min nya hundvalp, Boyo.

 

Följ mig på resan med att uppfostra en valp till en jättehäftig hund!

 

Välkommen!
/Malinka P.

Hundfolk

Detta är personer och/eller organisationer som jobbar på ett sätt som överensstämmer med min egen filosofi om vad som gynnar relationen mellan människa/hund på bästa sätt.

 

Translation

Arkiv
Kategorier