I morgon börjar ruljansen på hundar här hemma. Först är både Lilo och Floki här på dagen. På kvällen kommer Egon hit, och han ska ju hänga med mig, Molly och de andra ända tills jag hämtar hem Boyo. Om ett par veckor kommer också Mysak hit – fast då påbörjas uppehållet med Floki, så att jag orkar med allt.
Och ett äventyr, det blir det här. Jag har sovit alldeles för lite flera dagar på raken, så jag är oerhört tacksam över att det snart är lördag så jag kan sova. Mitt problem är att jag är nattmänniska, och således har svårt att ta mig i säng i tid. Extra svårt blir det när jag har saker att tänka på – som nu, när jag snart har en valp i huset igen! ♥
Men jag gläder mig till att träffa Egon igen. Det är ungefär en månad sen sist (i julas!), så det är på tiden, tycker jag allt. Egon är en fantastisk gammal gubbe – herregud, vad mysig han är. Rätt egensinnig, med gott självförtroende och rätt höga tankar om sig själv, och så extremt jävla snygg att det är synd om honom. Huvaligen, vilken tjusare han är.
Jag vet att jag har nämnt det tidigare, men det kommer att vara väldigt bra för Floki att umgås med Egon de dagar han ska vara här innan Boyo kommer hem. Med tanke på att Floki och Lilo har en tendens att sätta igång varandra, kommer det förhoppningsvis att vara bra med en gammal gubbe som kan sätta gränser och sprida lite lugn omkring sig.
Men visst kommer det att kännas, att ha tre hundar här större delen av tiden fram tills jag hämtar Boyo. Jag har ju min sjukersättning av en anledning, så jag gissar att jag kommer att vara rätt trött när Egon åker hem den 11 februari. Men det är det värt – jag gillar ju att ha hundar omkring mig, så vad fan.
Men kan ni tänka er – om några veckor har jag Boyo hemma! Det är knappt så jag fattar att det är sant. Eller jo, det gör jag. Faktiskt. Det känns inte alls lika märkligt som det gjorde innan jag fick hem Ella. Då var hela konceptet att ha hund helt nytt för mig, och jag hade ingen aning om vad jag hade framför mig. Det har jag nu, och det ska bli så roligt. Jobbigt – absolut. Jag kommer med all största sannolikhet att svära och förbanna valptiden tills det står eldslågor ur munnen, men det kommer att vara värt allt i slutänden.
Och med tanke på hur många hundar det kommer att vara här nu i flera veckor, kommer tiden att rusa iväg – vilket innebär att Boyo är hemma innan jag hinner reagera. 😀