Om precis en vecka sitter jag på tåget till Skåne för att hämta hem Boyo. Det är ju inte klokt. Jag har nu levt åtta månader utan Ella, och man vänjer sig fort vid det här med att inte ha. Det känns aningens overkligt än så länge, men snart är han faktiskt här. Min hund. Inte någon annans hund som jag tar hand om, utan min hund.
Jag behöver inte sätta igång riktigt, riktigt än – men snart ska jag börja valpsäkra framför allt hallen och köket. Med det menar jag; flytta mina skor från valphöjd till någon annanstans, eventuellt tömma ur bokhyllorna på nedersta planen, så att jag inte alltför många skor och böcker förstörs. 😀
Jag ska nog också ta och planera om lite i hallen. Jag har en del korgar med diverse prylar i – i de flesta vet jag knappt vad jag har. Där ska jag röja upp och göra om, så att alla rullar med bajspåsar är lättillgängliga, men också halsband och koppel, leksaker och så vidare.
Det är också snart dags att gå igenom alla gamla grejer jag har. När Ella var borta slängde jag ner allting i en fodertunna, så jag ska tömma ur allting och se vad det är, sortera bort det jag inte vill ha och behålla det jag vill ha kvar. Oavsett vad jag slänger/behåller, behöver fodertunnan tömmas så att det faktiskt får plats just – foder. 😀
Det börjar också bli dags att påminna Molly om att vi snart har en hundvalp, hon och jag. Vi har pratat om det många gånger, men nu är det ju snart dags så jag tror att vi ska prata om det igen. Det är viktigt att hon vet att det är vår hundvalp, inte bara min.
Jag har allt jag behöver hemma, i alla fall. Till och med det jag ska ha med mig när jag åker. Framåt måndag/tisdag ska jag packa ryggsäcken med det som ska med. Får inte glömma att ta fram färdiglagad mat ur frysen så det hinner tina tills tågresan. Måste komma ihåg att köpa snus, så jag överlever på tåget.
Packlista
- halsband och koppel
- bärsjal
- matskål
- vattenskål
- full godisficka
- bajspåsar
- absorberande underlag till tåget
- tom flaska att fylla med “hemmavatten” för hemresan
- egen mat åt mig
- eventuellt termos med te, och mugg
- hörlurar för Spotify
- bok att sysselsätta mig med på väg dit
Jag tror att det här är allt jag behöver ha med mig. Det är inte helt otroligt att jag har glömt något, men det är i alla fall en utgångspunkt. Det blir nog mer att ta med sig hem – dels Boyo själv, men vi får också med oss foder för någon vecka framåt. Jag hoppas att vi får det i en bra påse, för jag gissar att min ryggsäck kommer att vara fullproppad.
Herregud, om en vecka är det dags. Hur häftigt är inte det!? Boyo kommer aldrig att kunna ta Ellas plats – däremot kommer han att få sin alldeles egen plats.
Det är ju liksom fördelen med kärlek – det finns så otroligt mycket utrymme för den, att man får plats med alla man älskar.