När jag skrev det förra inlägget tidigare idag kom jag på att jag måste skriva ett inlägg om vilken målbild jag har för Boyo – vilken sorts hund jag vill att han ska bli. Det här är jätteviktigt, eftersom det sätter ribban för hur jag kommer att fostra honom.

På det mest kortfattade sätt jag kan tänka mig, ser min målbild ut såhär; jag vill ha en fungerande hund.

Jag vill ha en hund jag kan hantera fysiskt – kloklippning, kolla tänder och öron, känna igenom hela hunden, borsta ur pälsen om och när det behövs, och så vidare.

Jag vill också att han ska fungera socialt på ett vettigt sätt. Jag kommer till exempel att vara supernoga med hur man beter sig när det ringer på dörren, och när vi möter folk och hundar vi känner utomhus.

Ella var en överdrivet kärvänlig och hysteriskt lycklig hund, kombinerat med hennes absurda energinivå, så henne var det svårt att kontrollera i just de här situationerna.

Jag vill inte att det ska bli så med Boyo – särskilt inte som han med all största sannolikhet kommer att bli betydligt större än Ella. En stor, svart schäfer som störtar emot en är ingen större hit, särskilt inte om man är hundrädd eller bara i största allmänhet ovan vid hundar.

Jag vill också att Boyo ska bli en hund jag kan ta med mig överallt. Det var aldrig några större problem med Ella, men jag önskar mig att Boyo är något mer lugn och sansad än hon var (det är inte så svårt, faktiskt 😀 ).

Det viktigaste är hur vi lever tillsammans och hur vår relation ser ut (Molly inkluderat), men det är också viktigt att ha en hund som kan föra sig i koppel utomhus. Jag vill att Boyo ska vara en hund med självförtroende, gärna en glad och positiv hund, men med större självkontroll än somliga andra som börjar på E och slutar på lla.

Därför är det här med koppelpromenader superviktigt. Likaså hur vi hanterar det vi möter utomhus. Hundmöten behöver också fungera så bra som möjligt. Jag har ingen lust att vara den som andra hundägare pratar skit om bakom ryggen på mig (och tro mig, hundägare pratar om varandra utan skam).

Det vore bra om han inte blir så vaktig på resurser (leksaker, mat, tuggben och så vidare). Eftersom det trots allt är hundar här en hel del, känns detta som en tråkig egenskap eftersom det gör att man inte kan ha grejer framme.

På det stora hela kan man sammanfatta det hela med att jag vill ha en hund som fungerar i vardagen. Jag är ju som bekant extremt ointresserad av att träna och tävla. Jag vill ha en häftig och mysig hund att dela mitt och Mollys liv med.

Det är också precis vad jag tänker se till att Boyo blir.

#målbildFTW

 

Hundliv – livsstil

Den 4 juni 2019 förlorade jag Försvarsmaktens Ella till ålderskrämpor och juvertumörer.

 

Den 12 februari 2020 åkte jag till Skåne fram och tillbaka på en dag för att hämta hem min nya hundvalp, Boyo.

 

Följ mig på resan med att uppfostra en valp till en jättehäftig hund!

 

Välkommen!
/Malinka P.

Hundfolk

Detta är personer och/eller organisationer som jobbar på ett sätt som överensstämmer med min egen filosofi om vad som gynnar relationen mellan människa/hund på bästa sätt.

 

Arkiv
Kategorier
Translation