Klockan är ca 03.40 och jag har varit vaken i några timmar. Om ungefär en och en halv timme går bussen ner till tågstationen. 05.50 går tåget som påbörjar resan till Skåne, där jag ska hämta min valp Boyo. Det här är ju hur märkligt som helst – och helt jävla fucking awesome.

Allt är i ordning. Allt är färdigt här hemma, det är ett par, tre grejer att stoppa ner i ryggsäcken, och jag ska hälla upp nytt vatten i den stora skålen som står på golvet i köket. Jag ska ge Molly mat, klä på mig och sedan är jag redo att ta mig an dagen och påbörja resan.

Det blir en sjukt lång dag. Resan dit tar ungefär sex timmar, resan hem lika länge. Jag är där i ungefär två timmar innan tåget hem avgår. Jag har inte sovit särskilt mycket, så jag kommer förmodligen att sova en del på tåget ner – hoppas jag. På resan hem kommer jag ju att ha Boyo med mig, så jag tror inte det blir mycket sömn då.

Jag är supernöjd med hur jag har planerat allt. Jag är otroligt nöjd med att ha såpass mycket i ordning och helt färdigt. Jag är minst lika nöjd med att Molly verkar välvilligt inställd till det hela. Jag har i alla fall ingen känsla av motstånd från hennes sida, och det glädjer mig oerhört.

Tänk att jag snart har min hundvalp, som jag har längtat efter så länge. Trots att det inte är särskilt många timmar kvar innan jag träffar honom, känns det fortfarande lite overkligt. Men det är sant. Snart är det verkligt också.

Håll tummarna för att han är den sortens valp som blir rumsren på ett kick. Jag tar hellre tuggandet och bitandet än att rusa i trapporna hundra gånger om dagen. Fast ännu hellre ser jag att vi tar oss igenom båda dessa stadier snabbt och effektivt – och det kommer ju faktiskt att gå rätt fort. Det är tur att den dryga delen av valptiden är snart avklarad.

Nu ska jag ta och sätta lite fart. Tiden går, och jag ska passa på att ta ut soporna när jag ändå är på väg utåt. Vi får se om jag överhuvudtaget orkar skriva något i kväll när vi kommer hem – annars återkommer jag med skvaller och bilder om någon dag eller så. ♥

 

Hundliv – livsstil

Den 4 juni 2019 förlorade jag Försvarsmaktens Ella till ålderskrämpor och juvertumörer.

 

Den 12 februari 2020 åkte jag till Skåne fram och tillbaka på en dag för att hämta hem min nya hundvalp, Boyo.

 

Följ mig på resan med att uppfostra en valp till en jättehäftig hund!

 

Välkommen!
/Malinka P.

Kommentarer

är avstängda på grund av återkommande spam.

Hundfolk

Detta är personer och/eller organisationer som jobbar på ett sätt som överensstämmer med min egen filosofi om vad som gynnar relationen mellan människa/hund på bästa sätt.

 

Translation

Arkiv
Kategorier
Samarbeten

Fenrir Canine Show