Det har varit en lång dag – in absurdum, Genau genommen. Jag vill helst inte tänka på hur lite jag har sovit sen i måndags, så jag låter bli. Det jag däremot tycker är väldigt kul att tänka på, är att just för stunden har jag en åtta veckor gammal hundvalp som ligger och sover på en filt här i köket. Idag har jag varit till Skåne för att hämta hem min svarta schäfervalp Boyo.
Låt oss först konstatera att Boyo redan har fått sitt första smeknamn. Pip-Larsson. De delar av hemresan han inte ägnade åt att sova, spenderade han i stället med att pipa i varierande tonlägen. Det är tufft att flytta hemifrån och spendera många timmar på olika bussar och tåg, med en helt ny människa man aldrig träffat. Alltså piper man. I alla fall gör man det om man heter Boyo, tydlige. 😀 Kraken. Det är inte lätt att vara liten.
Men på det stora hela har det gått över förväntan. Han har sovit väldigt mycket, mestadels i min famn. Han har kissat på golvet på tåget tre gånger – delvis utanför de absorberande underlag jag hade med mig. Vi överlevde det också, och det var dessutom förväntat. Han har också hälsat på mängder med folk, ett par hundar som också åkte tåg, han har utforskat omgivningarna – och pipit. 😀
Så efter en väldigt lång dag är vi nu hemma. Vi fick skjuts från tågstationen av en av mina bästa kompisar (Mysaks matte – och Mysak, han tyckte att Boyo var jätteäcklig 😀 ), och väl hemma möttes vi av leonbergerblandningen Mozart. Jag och Mozarts matte har ju bestämt att de ska bli bästisar. Mozart är två månader äldre än Boyo, och dessutom av två större raser (leonberger och berner sennen) – så för tillfället är han ungefär fyra gånger så stor som Boyo. Efter en stunds introduktion började de dock vilja leka med varandra, så jag tror att det kommer att gå jättebra.
För att skvallra lite om Boyos familj; jag träffade båda hans föräldrar. Pappan är ursnygg. Boyos äldre syster likaså. Mamman var också superfin – och hon verkade, under den korta tid jag var där, vara en väldigt duktig och bra mamma till sina valpar. Det är alltid väldigt roligt att se. Men det som var mest framträdande hos alla hundarna var att de var så oerhört kärvänliga. Alla, även valparna, ville hälsa och bli klappade, och jag blev grundligt genomluktad – och tuggad på, av småttingarna.
What’s not to like, liksom!?
De närmaste dagarna har vi två stora uppgifter framför oss; dels ska vi börja träna rumsrenhet riktigt jävla hardcore, dels ska vi träffa och befästa de människor och hundar som Boyo kommer att ha tät kontakt med. Det vill säga – framför allt Mozart och Lilo. Men vi kommer också att träffa Mysak igen, och förhoppningsvis också Egon så småningom. Om jag lyckas sova i kapp på något magiskt vis ska vi också ta oss iväg och träffa en annan av mina bästa vänner inom snar framtid.
Det som är viktigt nu är att miljöträna så mycket som möjligt. Jag ska göra vad jag kan för att Boyo ska få uppleva så mycket som möjligt inom den närmaste månaden – det återstår att se vad vi lyckas åstadkomma. Men jag ska göra mitt bästa, eftersom jag vill att han blir en vettig och fungerande hund i så många miljöer som möjligt.
Jag kan inte låta bli att vara så sjukt imponerad av mig själv. Att på egen hand ta mig iväg per tåg och buss för att hämta hem en hundvalp. Att resa ensam med packning OCH en hundvalp – innan kändes det lite som ett oerhört spännande projekt, men det gick över förväntan bra, Genau genommen. Men det vet man ju inte innan.
Det ska bli sådär orimligt intressant att lära känna Boyo och se vad han är för typ. Han är bedrövligt söt, och jag lovar att bombardera er med bilder så småningom. Idag blev det ytterst få, eftersom jag glömt att ladda telefonen innan jag åkte, och fick inte med mig laddaren. Men det kommer – fear not.
Boyos första möte med Molly gick för övrigt också över förväntan. Hon tyckte också att han var rätt äcklig, så efter att de nosat på varandra försvann hon till något okänt ställe. Just nu sover Boyo som en stock, så jag tror jag ska smyga iväg och leta rätt på henne och överösa henne med lite kärlek. Efter en superlång dag utan sin matte tror jag att hon vill ha det.
Mer skvaller kommer – stay tuned! ♥