Jag ser att antalet som läst inlägget om ensamträning av unghund är rätt många. Jag insåg att jag kanske skrev lite mindre om hur den träning vi gör faktiskt gått och går till, så jag tänkte bryta ner det i mindre delar och berätta lite mer i detalj om hur jag ensamtränar Boyo.

Det finns massor att berätta, så jag tänkte börja med min egen inställning. Jag har redan berättat att ensamträningen har varit min största svaghet när det gäller Boyo. Jag skyller gärna på Covid, och det är en enormt stor anledning till att jag inte gett mig ut utan anledning. Men jag har också varit lite lat och bekväm – det ska jag vara ärlig och erkänna. Plus att jag har haft en inställning om att Boyo är så mjuk och löjlig, att jag inte kommit mig för att utsätta honom för det.

Och där ligger mitt eget största problem i det här. Boyo må vara tusentals gånger mjukare än Ella, men han är inte en dallrande pöl på golvet. Plus att han är tuffare än man tror – näh, än jag tror. Av någon anledning har jag varit lite löjlig med honom, och det tjänar varken han eller jag på. Min attityd är det allra, allra viktigaste i det här. Att Boyo tycker det är jobbigt precis när jag går – det är sånt han får lära sig att hantera, helt enkelt. Och det ligger på mig att ge honom utrymmet att lära sig det.

Så när jag väl började inse det, gick allt mycket lättare.

Så hur har jag faktiskt gjort?

Jag började med att stänga in Boyo i sovrummet bakom kompostgaller, när jag gjorde min yoga. Han kunde se mig, i alla fall stundvis. Han var rätt pipig, men inte så det störde nämnvärt. Det här roade vi oss med (mja, vi och vi… jag 😀 ) under några veckor, med undantag lite här och var.

Det gick väl lite sisådär, tyckte jag. Jag provade något tillfälle att faktiskt gå ut genom ytterdörren, varpå Boyo höll party och skällde som en galning större delen av tiden jag var ute i trapphuset. Gick in när han väl var tyst. Sådär gjorde jag några gånger, men tyckte inte att det gav särskilt mycket.

Det som gjorde att det vände var dagen jag hade tvättid och helt plötsligt undrade om jag tagit fel på dag och var tvungen att springa ner och dubbelkolla. Normalt har jag med Boyo för att gå en promenad medan maskinerna går, men för att springa ner och kolla om jag verkligen tvättade på rätt dag kändes det lite smålöjligt att koppla honom.

Sagt och gjort. Ett rejält bestämt nej fick honom att förvånat slå ner arslet, och jag gick ut och låste dörren. Han skällde som en galning, men inte mer än ett par minuter. Därefter var det faktiskt tyst, och jag sprang ned och kollade – bara för att se att jag faktiskt tvättade på rätt dag.

Men där och då insåg jag att tydlighet och bestämdhet gör hela skillnaden. Och tro mig, jag vet det egentligen redan. Det vet ni, om ni följer den här bloggen. Men ibland är det väldigt lätt att orera om, och lite mindre lätt att omsätta i praktiken. 😀 Sedan dess har vi tränat flera gånger, och det går förvånansvärt bra. Ja, visst – han är en mupp och panikskäller precis när jag går, i en eller ett par minuter. Men sedan är det tyst, och jag har hållit mig borta ca 40 – 45 minuter flera gånger, bara för att. Ja, en till grej är förstås att han slänger sig på dörren, och drar ner mina jackor från galgar. Men det kan jag leva med som konsekvens, såhär i början.

Så på det stora hela känner jag mig rätt nöjd. Det kan naturligtvis bli bättre, men jag har full tillit till att det kommer att bli det. Nu är ju Boyo såpass gammal (han blir hela 2 år i december) att jag inte längre känner behovet av att dalta med honom. Fasiken, det är dags för honom att bli stor kille och klara av såna här saker nu.

Och som sagt var; det är mest min inställning till det hela som avgör hur det här kommer att gå.  Boyo är min spegel, alltså är det jag som måste klara av det här för att han ska göra det.

 

Hundliv – livsstil

Den 4 juni 2019 förlorade jag Försvarsmaktens Ella till ålderskrämpor och juvertumörer.

 

Den 12 februari 2020 åkte jag till Skåne fram och tillbaka på en dag för att hämta hem min nya hundvalp, Boyo.

 

Följ mig på resan med att uppfostra en valp till en jättehäftig hund!

 

Välkommen!
/Malinka P.

Hundfolk

Detta är personer och/eller organisationer som jobbar på ett sätt som överensstämmer med min egen filosofi om vad som gynnar relationen mellan människa/hund på bästa sätt.

 

Translation

Arkiv
Kategorier