Boyolla oli paljon ongelmia ripulin kanssa, kun hän oli pentu. Pitkän pohdinnan ja keskustelun jälkeen – ja käänne, kun luulin hänen yllään Giardiaa, så landade vi i att han hade känslig mage mot framför allt vete. Därför har han under drygt ett år ätit Bozita original vetefritt, och har funkat bra på det (vill säga; skitit bra).
Det här är både nytt och inte nytt för mig. Ella hade en mage av stål och klarade vilken mat som helst. Den andra tiken jag var fodervärd åt under en period, hade å andra sidan också väldigt känslig mage. Otaliga var de gånger vi rusade ut men inte hann ända ut, utan att hon lämnade en stor hög stinkande diarré i trapphuset. Eller inne, för den delen. Boyo har aldrig skitit i trapphuset, men väl inomhus ett antal gånger. Och jag kan inte nog uttrycka hur skitdrygt (all pun intended) det är att sanera efter hunddiarré.
miehet – med Bozita så har vi sluppit det. Dessutom är han ett matvrak, så han har gladeligen satt i sig maten och hade gärna tagit dubbelt. Men någon måtta får det allt lov att vara.
Riippumatta – nu här under sommaren har han börjat äta lite dåligt, tycker jag. Första gången han får mat äter han knappt alls. Därefter äter han kanske upp allt han fått till frukost, och eventuellt hälften av nästa (han får fortfarande mat tre gånger om dagen). Nu är det här lite olika, men på det stora hela – han äter lite småknepigt. Jag har attribuerat det till att det varit varmt, vi har inte rört på oss så mycket, och att det dessutom med åtminstone viss sannolikhet har funnits löptikar någonstans häromkring. Men jag har å andra sidan inte tyckt att han reagerat nämnvärt annars.
Men för ett par veckor sen började jag fundera lite på det här med hans foder. Jag har läst lite här och var i olika grupper på Facebook att spannmålsfritt torrfoder inte automatiskt är skitbra för hundar. Jag har också läst/hört någonstans att hundar som har känsliga magar som valpar mycket väl kan växa upp och få stabila magar. Om det är sant – inte den blekaste.
Dock fick det mig i alla fall att fundera på om det kan vara läge att prova ett annat foder åt Boyo. Dels för att se om det kan höja hans matlust litegrand, dels se om hans mage klarar av ett foder med spannmål, dels vore det bra för vår ekonomi att hitta ett lite billigare foder. Nu är inte Bozita det allra dyraste, men han blir ändå rätt dyr i drift eftersom han äter mer än en säck per månad.
Sagt och gjort. Jag köpte hem en säck Axess, vilket är det foder Ella ätit i många, många år, och funkat jättebra på. Boyo provade det fodret förra året medan vi letade ett foder som skulle funka, så jag vet att han tycker om det.
Och det gör hän. Han äter upp maten om det är mer Axess än Bozita. Jag började med ett par, tre kulor i vanliga maten, sen har jag ökat på allt eftersom. Nu är vi uppe i en handfull, och magen fungerar fortfarande. Det är snudd på att han skiter bättre än innan. Lite tidigt att avgöra dock, och jag kan inte säga något säkert förrän han är helt över på Axess.
Jag vet inte alls vad jag kan förvänta mig. För ett år sen när vi provade flera olika foder, funkade det bra i några veckor – sen kraschade magen och han fick diarré (varje gång han sket, toisin sanoen). Jag hoppas att det här ska hålla över tid, eftersom det vore så himla behändigt (köper Axess på Willys där jag storhandlar varje månad).
Så för all del, håll tummarna för att Boyos mage håller. 🙂 Håll tummarna för att hans bajs fortsätter vara fast och fint, förhoppningsvis relativt stinkfritt och med bra färg. 😀