Det här inlägget skriver jag delvis för andras skull – men också för min egen skull, för att reda upp lite i tankarna, eftersom jag för tillfället har anledning att coacha en person i just det här med ledarskap. Eftersom det är så många som ogillar själva ordet, tänkte jag fortsätta mitt projekt att vara tydlig i vad ledarskap innebär för mig. Hur du tolkar det är helt och hållet upp till dig.

Mig veterligen är det få ord som är så illa omtyckta i hundvärlden som just ledarskap. Jag tycker det är synd, eftersom det kan vara ett väldigt vackert ord. Det här inlägget kommer att handla om hur jag ser på det, och några av de aspekter jag tycker är superviktiga när det gäller just ledarskap gentemot hund. Frågan om att det är skillnad på hund och hund kan vi ta i ett annat inlägg (igen!).

En hel del av det jag kommer att skriva om kan nog uppfattas som lite flummigt. Eftersom vi inte är vana att kommunicera på det sätt hundar gör, så kan det låta väldigt abstrakt och vara svårt att greppa. Jag ska göra mitt bästa för att vara tydlig – och förhoppningsvis lite tydligare än jag brukar försöka vara.

Medveten närvaro

Om du är som jag, så har du lika svårt att vara här och nu som jag har. Mina tankar rör sig ofta i då eller sen. Hundar lever här och nu. Visst har de ett minne – de minns ju att de lärt sig saker och de minns ju vilka som tillhör deras flock. Men de är rätt ointresserade av vad som hände i förrgår, och vad som kommer att hända nästa vecka.

Det gör att det är lite extra viktigt för oss att försöka vara mer här och nu. Att inte gå och grubbla över hur hunden betedde sig förra månaden på en promenad, och om det kommer att hända igen idag eller i morgon eller nästa vecka. Vi är här och nu, tillsammans med vår hund. Vi kan inte göra mer än att reagera och agera på det som händer just precis nu.

Lättare sagt än gjort, dock – det är jag den första att erkänna.

Balans

Det där med balans kan ju vara knepigt. När jag pratar om balans menar jag känslomässig balans. Att hålla sig inom en relativt snäv ram av känslor. Inte så att vi ska bli känslokalla – det är inte det jag pratar om. Snarare så att vi får jobba på att inte tappa humöret, att inte nödvändigtvis alltid vara sprudlande lyckliga, men att inte låta våra känslor ta överhanden. Jag är själv inte alltid skitbra på just det – när jag är trött har jag till exempel extremt kort tålamod och blir lätt irriterad och arg.

Men ju mer balanserade vi själva är, desto lättare är det att ha kontroll över sin hund. Och jag tror verkligen att både människor och hundar mår som allra bäst när vi är i känslomässig balans. Visst, det är oerhört njutbart att vara sådär löjligt lycklig – men det är också en stress. Både hundar och människor gör misstag när vi är stressade, vi blir mer reaktiva, det blir lättare att tappa kontrollen över våra känslor – och så agerar vi på dem.

Så satsa på din egen balans, så kommer både du och din hund att må betydligt bättre.

Intention och förväntan

Sedan jag förlorade Ella har jag varit hundvakt och dagmatte åt ett flertal hundar. Jag är långt ifrån ett proffs, men jag har lärt mig en hel del (och Ella var min första och bästa lärare). Bland annat har jag lärt mig att om jag förväntar mig att de hundar jag har framför mig just nu ska uppföra sig på ett visst sätt, så ökar sannolikheten att de faktiskt gör det med enormt många procent. Detta gäller oavsett vad jag förväntar mig. Ska jag gå ut med min hund och förväntar mig att det blir slit och stret i kopplet, utfall mot andra hundar, att jaktinstinkten slår in när vi ser harar, katter eller fåglar (eller bilar!), så kommer det att bli så. Om jag i stället förväntar mig att det blir en lugn och skön promenad, är sannolikheten att det blir så mycket, mycket större.

Visst behöver hunden lära sig att gå snyggt i koppel – det säger jag inget om. Man kan göra det på många, många sätt, och jag tror inte nödvändigtvis att det ena är bättre eller sämre än det andra.

Sen har vi det där med intention, vilken avsikt vi har i kontakten med vår hund. Hundar är som barn och män – tydlighet är det som gör den största skillnaden. Jag tror säkert att din hund gillar att höra din röst, men jag tror inte att den nödvändigtvis förstår om du ägnar dig åt att prata allvar med den. Ha en tydlig intention, och var tio gånger så tydlig i din kommunikation med hunden. Intention är riktning och målmedvetenhet, och det är något som färgar av sig i hur du för dig omkring din hund.

Kroppsspråk

Lär dig hur hundar använder kroppen för att kommunicera med varandra – och härma dem sedan. Jag menar inte att du ska vifta på svansen du inte har, eller vika öronen åt något särskilt håll. Vi har inte samma fysik, alltså kan vi inte använda våra kroppar på samma sätt.

Men det finns vissa saker vi faktiskt kan göra. Titta på en hund som puffar upp sig för att framställa sig som stor och häftig, och se hur andra hundar reagerar. Kan du göra på ett liknande sätt, till exempel om du tycker att din hund är för klängig och du vill ha lite mer utrymme?

Testa, och se om det ger resultat. Om inte – testa något annat. Prova också att vara tyst i kommunikationen med din hund under en hel dag, bara för att se hur er kommunikation ser ut då.

Självförtroende och självbild

Det här har med flera saker att göra. Dels har det att göra med hur vi ser oss själva. Ser vi oss själva som bra och vettiga människor, eller har vi hjärnspöken som ställer till det för oss? Tar vi oss själva på allvar, kan vi lita på oss själva?

Om inte – hur kan vi då förvänta oss att våra hundar ska ta oss på allvar och lita på oss?

Men det har också med förmågan att stå upp för sig själv. Att våga kräva vårt eget utrymme, att våga sätta gränser, att våga begära saker av våra hundar utan att nödvändigtvis eller automatiskt ge en belöning.

Det här är några av de saker som ingår i det jag kallar ledarskap. Som ni märker finns våld inte med. Våld har inget med ledarskap att göra. Till skillnad från den som envisas med att bara jobba med positiv förstärkning så tror ju jag att handfast hantering kan behövas ibland – men det är inte ett mål att göra det. Det är också här det där med skillnaden mellan hund och hund kommer in – vissa hundar kräver en annan hantering än andra, och det går åt båda håll.

Att leda sin hund handlar inte om att vara en diktator, att alltid ha rätt, att tvinga sin hund och/eller vara våldsam. Att leda sin hund handlar om att vara tydlig i sin kommunikation, och att anpassa kommunikationen så att hunden faktiskt förstår – gärna utan att behöva lära den innebörden först.

Sedan har vi alla haft, eller kommer att ha, valpar och unghundar som inte lärt sig kommunikationen ännu – och det är verkligen en utmaning. Jag är inte mer än människa själv, och frustrationen har vissa gånger nått gränser jag inte trott var möjliga. Så jag är långt ifrån perfekt – det var det där med tålamodet och hur lättirriterad jag kan bli ibland.

Men allt jag har beskrivit här ovanför är, i alla fall i min mening, så otroligt mycket viktigare än all hundträning i världen. Utan att kunna nå fram till hunden, utan att hunden tar oss på allvar (och jag menar fortfarande utan våld), så är vilken träning som helst totalt irrelevant.

Mitt allra främsta tips handlar om att satsa på det där med balans. En hund som inte går upp i stressnivå så att den blir okontaktbar och dessutom reaktiv, är betydligt trevligare att ha att göra med, än en som reagerar på allt, oavsett om det är med “lycka”, aggression eller något annat.

Att inte ta på sig ledarrollen i relationen med sin hund är inte schysst. En hund som har alltför stora friheter mår inte bra. Jag tror verkligen att det är så. Och eftersom det är vi som väljer att ha en hund i vårt liv är det vår skyldighet att se till att hunden är balanserad. Alla hundar har förmodligen knäppa idéer för sig – ingen är perfekt. Men det är en enorm skillnad på att ha knäppa idéer för sig, och att leva i obalans. Det går liksom inte att jämföra.

Så jag säger som Alexandra på Dogs of Pegasusmot balans! ♥

 

Hundliv – livsstil

Den 4 juni 2019 förlorade jag Försvarsmaktens Ella till ålderskrämpor och juvertumörer.

 

Den 12 februari 2020 åkte jag till Skåne fram och tillbaka på en dag för att hämta hem min nya hundvalp, Boyo.

 

Följ mig på resan med att uppfostra en valp till en jättehäftig hund!

 

Välkommen!
/Malinka P.

Hundfolk

Detta är personer och/eller organisationer som jobbar på ett sätt som överensstämmer med min egen filosofi om vad som gynnar relationen mellan människa/hund på bästa sätt.

 

Translation

Arkiv
Kategorier