.. eller möjligtvis kultur och hundar. Nyckelordet är kultur – i den betydelsen vi använder om ett lands kultur, kulturen på en arbetsplats eller i en familj. Och det är kulturen i ett hem där det finns en hund som är intressant i just det här inlägget.

Jag har redan glömt bort, trots att det bara är ett par dagar sen, vad det var jag såg eller läste som fick mig att tänka på just ordet kultur och att jag ska börja använda det när det handlar om hundar.

Min tanke med det är att ha ett ord som fyller ut och breddar ordet förhållningssätt, just i frågan om hur man har (och uppenbarligen – förhåller sig till) hund. Förhållningssätt är en sak, kultur är hur man lever ut sitt förhållningssätt. Typ så är tanken.

Om någon har missat det så är min hjärna rätt teoretisk och filosofiskt lagd. Ord är viktiga – hur man använder dem och kanske ännu viktigare, hur man tolkar andras ord. När jag startade den här bloggen tog det mig ett tag att hitta språket för det jag ville förmedla. Nu verkar jag vara inne i någon slags förändring igen. Inte när det gäller mina åsikter eller hur jag själv förhåller mig till hundar, den kultur jag har här hemma och så vidare. Men just när det gäller hur jag uttrycker mig om det verkar det hända något i mitt huvud.

En sak jag gillar med begreppet kultur är att det alltid finns utrymme till förändring. Jag har sagt många gånger att jag är långt ifrån perfekt, även om jag har väldigt stadiga åsikter. Men inom min egen kultur både kan och vill jag ta mig friheten att utvecklas, lära mig nya saker, hitta nya vägar till hur jag är tillsammans med de hundar jag har förmånen att umgås med. Och det är just det där med hur man är tillsammans med hundar, som på något sätt är hundkulturen, eller kulturen omkring de relationer man har till hundar.

Ett av skälen till att jag gillar ordet kultur i det här sammanhanget är just det där med förändring. Det är nämligen så att jag inte köper någon sanning rakt av, oavsett sammanhang. Det skulle till exempel aldrig falla mig in att köpa en religion som helt, färdigt koncept. Politik köper jag verkligen inte utan ifrågasättande. Inte ens forskning (oavsett om vad) går hem hos mig utan skepticism.

Jag tillhör den grupp människor som plockar bitar lite här och var och formar till min egen sanning, som fungerar för mig. Och det är vad ordet kultur betyder för mig – sammansmältande av idéer som sedan blir till utveckling och förändring.

Tyvärr gör det här att jag ibland kan ha lite svårt att ta den som köper sanningar utan att tänka och ifrågasätta, på allvar. Det står jag för.

Och på tal om vad man (läs; jag) lär sig och hur man utvecklas – något som jag redan visste, men inte hade satt i praktik när jag hämtade hem Boyo, var att två hundar av samma ras aldrig är samma hund. Det vill säga; Ella och Boyo är båda schäfrar, men så extremt olika att det inte är möjligt att behandla dem på samma sätt.

Jag har tvingats tänka och lära om en hel del när det gäller Boyo och de övriga hundar jag umgåtts med sedan Ella lämnade mig. Vilket för övrigt får mig att inse, såhär i efterhand, att fodervärdskonsulenten som sade att Försvarsmaktens hundar är elithundar, verkligen inte var någon överdrift. Och Ella behövde en kultur av ett helt annat slag än Boyo gör.

 

Hundliv – livsstil

Den 4 juni 2019 förlorade jag Försvarsmaktens Ella till ålderskrämpor och juvertumörer.

 

Den 12 februari 2020 åkte jag till Skåne fram och tillbaka på en dag för att hämta hem min nya hundvalp, Boyo.

 

Följ mig på resan med att uppfostra en valp till en jättehäftig hund!

 

Välkommen!
/Malinka P.

Hundfolk

Detta är personer och/eller organisationer som jobbar på ett sätt som överensstämmer med min egen filosofi om vad som gynnar relationen mellan människa/hund på bästa sätt.

 

Translation

Arkiv
Kategorier