Acum câteva zile, când am lăsat-o pe Lilo mamei ei, ne-am plimbat într-un loc fantastic de bun pe care l-am găsit în pădure cu ceva timp în urmă. Am lăsat câinii afară, astfel încât să poată alerga și să se joace o vreme. Am mai spus-o, dar i-am spus-o din nou mamei lui Lilo – ea și cu mine nu suntem cu adevărat nimic mai mult decât șansa câinilor noștri pe care au avut-o să o cunoască.
cred cu tărie că anumite relații pe care le ai în viață sunt menite să fie. Un meci făcut în rai, cum se spune uneori. Am avut mai multe dintre acestea printre animalele mele. Una dintre primele mele pisici, Saga – ea și cu mine am avut o relație incredibil de specială. Eu și Ella – evident. Molly și cu mine avem o relație foarte specială.
Dar a fost este meschin să pretinzi că doar oamenii și animalele pot avea relații speciale.
Boyo și Lilo au o astfel de relatie. Și chiar cred cu tărie că trebuia să o cunosc pe Lilo și pe mama ei (ca să nu mai vorbim că am pierdut-o pe Ella), så att jag kunde ta hem Boyo så att de två kunde utveckla den otroligt vackra relation de har.
Jag älskar min câine, men för mig är det så oerhört uppenbart att det är hans och Lilos relation som är viktig. Jag är bara ett bihang – personen som råkade vilja ha en hund precis när Boyo fanns tillgänglig. Det var liksom annat i rörelse just då, som såg till att Lilo och Boyo fick lära känna varandra. De är viktiga för varandra på så otroligt många fler sätt än att båda är hundar och att Boyo växt upp med Lilo som second mom och han som hennes pup-from-another-mom.
Este unul märklig upplevelse, att vara delaktig fast ändå inte, i min egen hunds liv. På en del sätt gör det mig lite ledsen, men å andra sidan – det är en vacker känsla att få beskåda två individer ha en så fantastiskt fin relation som de här två hundarna har.
Om någon skulle råka vara nyfiken på vad det är som gör att jag tycker mig se det här, eller hur det manifesterar sig – jag kan inte riktigt förklara det. Det är mest bara en känsla – men vissa känslor är så starka att det liksom inte finns något annat än att lita på att det är så. Det här känns på ungefär samma sätt som det gjorde när Ella berättade för mig att det var dags att börja förbereda mig för att vår tid höll på att rinna ut. Det är samma sanning i känslan.
Och bortsett från att det är en ovan känsla att inte vara huvudperson i min hunds liv, är jag ändå glad att jag fanns och finns tillgänglig för att fungera som en bro mellan Boyo och Lilo, och att jag har möjlighet att vara plattformen för dem att ha den här starka, vackra relationen som de har.
Și destul de sincer – jag har aldrig sett två djur ha en relation av det här slaget förut. Jag känner mig djupt privilegierad som får uppleva det.