Ich schreibe diesen Beitrag teilweise zum Wohle anderer – sondern auch für mich selbst, um die Sache etwas aufzuklären, denn im Moment habe ich einen Grund, eine Person in diesem speziellen Führungsbereich zu coachen. Weil es so viele Menschen gibt, die das Wort selbst nicht mögen, Ich dachte, ich würde mein Projekt fortsetzen, um klar zu machen, was Führung für mich bedeutet. Wie Sie das interpretieren, liegt ganz bei Ihnen.
Meines Wissens nach Es gibt wenige Worte, die in der Hundewelt so unbeliebt sind wie Führung. Ich finde es schade, weil es ein sehr schönes Wort sein kann. In diesem Beitrag geht es darum, wie ich es sehe, und einige der Aspekte, die ich für sehr wichtig halte, wenn es um die Führung von Hunden geht. Die Frage, dass es einen Unterschied zwischen Hund und Hund gibt, können wir in einem anderen Beitrag aufgreifen (nochmal!).
Eine Menge Das, worüber ich schreiben werde, kann wahrscheinlich als etwas vage empfunden werden. Weil wir es nicht gewohnt sind, so zu kommunizieren wie Hunde, Daher kann es sehr abstrakt klingen und schwer zu verstehen sein. Ich werde mein Bestes tun, um klar zu sein – und hoffentlich etwas klarer, als ich es normalerweise zu sein versuche.
Bewusste Präsenz
Wenn ja wie ich, Dann fällt es dir im Hier und Jetzt genauso schwer wie mir. Meine Gedanken schweifen oft früher oder später ab. Hunde leben im Hier und Jetzt. Natürlich haben sie eine Erinnerung – Sie erinnern sich daran, dass sie Dinge gelernt haben und sie erinnern sich daran, wer zu ihrem Rudel gehört. Doch was vorgestern passiert ist, interessiert sie überhaupt nicht, und was nächste Woche passieren wird.
Das macht es Für uns ist es etwas besonders wichtig, dass wir versuchen, mehr hier und jetzt zu sein. Att inte gå och grubbla över hur hunden betedde sig förra månaden på en promenad, och om det kommer att hända igen idag eller i morgon eller nästa vecka. Vi är här och nu, tillsammans med vår hund. Vi kan inte göra mer än att reagera och agera på det som händer just precis nu.
Leichter gesagt als getan Erledigt, Dock – det är jag den första att erkänna.
Gleichgewicht
Das mit balans kan ju vara knepigt. När jag pratar om balans menar jag känslomässig balans. Att hålla sig inom en relativt snäv ram av känslor. Inte så att vi ska bli känslokalla – det är inte det jag pratar om. Snarare så att vi får jobba på att inte tappa humöret, att inte nödvändigtvis alltid vara sprudlande lyckliga, men att inte låta våra känslor ta överhanden. Jag är själv inte alltid skitbra på just det – när jag är trött har jag till exempel extremt kort tålamod och blir lätt irriterad och arg.
Men ju mer balanserade vi själva är, desto lättare är det att ha kontroll över sin hund. Och jag tror verkligen att både människor och hundar mår som allra bäst när vi är i känslomässig balans. Sicherlich, det är oerhört njutbart att vara sådär löjligt lycklig – men det är också en stress. Både hundar och människor gör misstag när vi är stressade, vi blir mer reaktiva, det blir lättare att tappa kontrollen över våra känslor – och så agerar vi på dem.
Så satsa på din egen balans, så kommer både du och din hund att må betydligt bättre.
Intention och förväntan
Sedan jag förlorade Ella har jag varit hundvakt och dagmatte åt ett flertal hundar. Jag är långt ifrån ett proffs, men jag har lärt mig en hel del (och Ella var min första och bästa lärare). Bland annat har jag lärt mig att om jag förväntar mig att de hundar jag har framför mig just nu ska uppföra sig på ett visst sätt, så ökar sannolikheten att de faktiskt gör det med enormt många procent. Detta gäller oavsett vad jag förväntar mig. Ska jag gå ut med min hund och förväntar mig att det blir slit och stret i kopplet, utfall mot andra hundar, att jaktinstinkten slår in när vi ser harar, katter eller fåglar (eller bilar!), så kommer det att bli så. Om jag i stället förväntar mig att det blir en lugn och skön promenad, är sannolikheten att det blir så mycket, mycket större.
Visst behöver hunden lära sig att gå snyggt i koppel – det säger jag inget om. Man kan göra det på många, många sätt, och jag tror inte nödvändigtvis att det ena är bättre eller sämre än det andra.
Dann haben wir det där med intention, vilken avsikt vi har i kontakten med vår hund. Hundar är som barn och män – tydlighet är det som gör den största skillnaden. Jag tror säkert att din hund gillar att höra din röst, men jag tror inte att den nödvändigtvis förstår om du ägnar dig åt att prata allvar med den. Ha en tydlig intention, och var tio gånger så tydlig i din kommunikation med hunden. Intention är riktning och målmedvetenhet, och det är något som färgar av sig i hur du för dig omkring din hund.
Körpersprache
Lär dig hur hundar använder kroppen för att kommunicera med varandra – och härma dem sedan. Jag menar inte att du ska vifta på svansen du inte har, eller vika öronen åt något särskilt håll. Vi har inte samma fysik, alltså kan vi inte använda våra kroppar på samma sätt.
Aber es gibt vissa saker vi faktiskt kan göra. Titta på en hund som puffar upp sig för att framställa sig som stor och häftig, och se hur andra hundar reagerar. Kan du göra på ett liknande sätt, till exempel om du tycker att din hund är för klängig och du vill ha lite mer utrymme?
Testa, och se om det ger resultat. Om inte – testa något annat. Prova också att vara tyst i kommunikationen med din hund under en hel dag, bara för att se hur er kommunikation ser ut då.
Självförtroende och självbild
Das hat med flera saker att göra. Dels har det att göra med hur vi ser oss själva. Ser vi oss själva som bra och vettiga människor, eller har vi hjärnspöken som ställer till det för oss? Tar vi oss själva på allvar, kan vi lita på oss själva?
Om inte – hur kan vi då förvänta oss att våra hundar ska ta oss på allvar och lita på oss?
Aber es ist so också med förmågan att stå upp för sig själv. Att våga kräva vårt eget utrymme, att våga sätta gränser, att våga begära saker av våra hundar utan att nödvändigtvis eller automatiskt ge en belöning.
…
Das ist några av de saker som ingår i det jag kallar ledarskap. Som ni märker finns våld inte med. Våld har inget med ledarskap att göra. Till skillnad från den som envisas med att bara jobba med positiv förstärkning så tror ju jag att handfast hantering kan behövas ibland – men det är inte ett mål att göra det. Det är också här det där med skillnaden mellan hund och hund kommer in – vissa hundar kräver en annan hantering än andra, och det går åt båda håll.
Att leda sin hund handlar inte om att vara en diktator, att alltid ha rätt, att tvinga sin hund och/eller vara våldsam. Att leda sin hund handlar om att vara tydlig i sin kommunikation, och att anpassa kommunikationen så att hunden faktiskt förstår – gärna utan att behöva lära den innebörden först.
Dann haben wir alla haft, eller kommer att ha, valpar och unghundar som inte lärt sig kommunikationen ännu – och det är verkligen en utmaning. Jag är inte mer än människa själv, och frustrationen har vissa gånger nått gränser jag inte trott var möjliga. Så jag är långt ifrån perfekt – det var det där med tålamodet och hur lättirriterad jag kan bli ibland.
Men allt jag har beskrivit här ovanför är, i alla fall i min mening, så otroligt mycket viktigare än all hundträning i världen. Utan att kunna nå fram till hunden, utan att hunden tar oss på allvar (och jag menar fortfarande utan våld), så är vilken träning som helst totalt irrelevant.
…
Mitt allra främsta tips handlar om att satsa på det där med balans. En hund som inte går upp i stressnivå så att den blir okontaktbar och dessutom reaktiv, är betydligt trevligare att ha att göra med, än en som reagerar på allt, oavsett om det är med “lycka”, aggression eller något annat.
Att inte ta på sig ledarrollen i relationen med sin hund är inte schysst. En hund som har alltför stora friheter mår inte bra. Jag tror verkligen att det är så. Och eftersom det är vi som väljer att ha en hund i vårt liv är det vår skyldighet att se till att hunden är balanserad. Alla hundar har förmodligen knäppa idéer för sig – ingen är perfekt. Men det är en enorm skillnad på att ha knäppa idéer för sig, och att leva i obalans. Det går liksom inte att jämföra.
Så jag säger som Alexandra på Hunde von Pegasus – mot balans! ♥