Nu-mi amintesc să fi avut vreodată o problemă cu Ella și mâncarea ei – și, decât după alergare, curs, pentru că atunci nu a fost atât de atent cât ai băgat, se gândi ea. Boyo este o cu totul altă poveste. Dumnezeul meu, vilken jävla mupphund jag har när det gäller just maten.
În primul rând hade han ju en väldigt känslig mage som valp och unghund. La dracu (toate jocurile de cuvinte), vilka problem jag hade att hitta en mat som fungerade för honom. Ett tag trodde jag att han hade giardia (parazit) eftersom hans bästa kompis fick det, men det klarade han sig tack och lov ifrån. Hans känsliga mage växte ju dock till sig och nu kan han tack och lov äta helt vanligt torrfoder och reagerar inte på det.
bărbaţi.
bărbaţi.
Han är ju då en hanhund (seriös #facepalm på den). Okastrerad, în plus. Alltså reagerar han när tikarna häromkring löper. Jag kan i och för sig säga till hans fördel att han inte överreagerar på något som helst vis. Prima dată când am observat ceva a fost când stătea întins în mare parte, simțindu-se milă de el însuși (Râd în timp ce scriu asta, căci chiar părea că îi era atât de milă de el însuși), și dacă îmi amintesc bine a fost puțin ridicol cu mâncarea timp de o săptămână și ceva.
Si asta e este chestia cu mâncarea care mă face să vreau să-mi rup părul uneori.
Chiar acum au și-a dat seama că nu are nevoie să mănânce în timpul zilei. Nu mănâncă micul dejun, și nici după-amiaza. Acum, în weekendul de Paște, a mâncat în schimb seara/noaptea târziu (trebuie adaugat ca ritmul meu circadian este foarte tulburat atunci cand nu am timp sa ma potrivesc).
Și eu sunt säkert inte ensam om att tycka att det är skitdrygt att ställa fram mat, särskilt om man gör sig till och blandar torrfodret med lite blötmat för att det ska bli extra gott – och hundkräket rör inte maten!!! 😮 Den blir ju sunkig efter att ha stått i si och så många timmar, så det har hänt att jag fått slänga ett helt mål för att det blivit äckligt.
Låt mig vara aningens långrandig ett ögonblick; när Ella var liten växte hon väldigt långsamt. Hon var pytteliten som valp (folk trodde att jag var ute och gick med katten), och jag ville gärna att hon skulle växa till sig. Tipset jag fick var att minska antalet gånger hon fick mat varje dag, vilket slutade med att hon åt en gång om dagen. Inte minns jag om det gjorde någon skillnad för hur hon växte till sig heller. Nu blev hon aldrig någon storväxt hund – hon var rätt låg (nästan två decimeter lägre än Boyo) och en speta i hela sitt liv.
Men när jag funderade på Boyo och hur hanterar sitt matintag kom jag att tänka på det, och även om han är vuxen vid det här laget så har jag ändå börjat ge honom mat EN gång om dagen (för ett par dagar sen), bara för att se om det blir någon skillnad. Första dagen åt han upp allt han fick på en och samma gång. Jag var supernöjd och tänkte YES!!! Dagen efter åt han kanske en tredjedel och lämnade resten, till mitt förtret. Dock så hade han ätit upp allting när jag vaknade dagen därpå.
Aceasta cu att äta en gång om dagen är dock något vi ska testa ett tag till för att kunna utvärdera det på något vettigt vis. Och jag vet ju att jag har en rätt muppig hund, och någonting måste han ju ha att vara muppig med, så varför inte maten!? #facepalm
Plus, Desigur, la jag gärna ser att han går upp ett eller ett par kilo i vikt. Han är inte mager, men rätt tunn. Allra helst skulle jag vilja att han går upp på grund av muskler, men som det ser ut just nu kommer vi inte att påbörja det förrän framåt hösten. SMHI’s prognoser för de närmaste tio dagarna säger att temperaturen kommer att nå runt arton grader som mest, dagtid. Det innebär att det väldigt snart är för varmt för både honom och mig, och jag är inte heller klar med min strålningsbehandling – eller återhämtning efter cellgifter och strålning. Så det kanske är bra om Boyo håller sig på samma vikt fram tills dess, så får vi ta tag i det då.
Nu är ju det här inte ett nytt problem. Jag har provat att till exempel gå mer med honom (innan cellgiftsbehandlingen, cu alte cuvinte) när han varit dålig att äta, men det verkar inte göra någon skillnad. Vi kan gå en lång promenad, och när vi kommer in och han får maten serverad tittar han på den, kanske tar ett par bitar som han släpper på golvet, för att sedan gå därifrån. Det är ytterligare en #facepalm på det, eftersom jag rätt ofta har mitt köksgolv täckt med torrfoder. #numerousfacepalms
Det småroliga är ju att det är skillnad när vi har andra hundar här. När någon av våra daghundar är här, då går det minsann hur bra som helst att äta, i princip vilken tid på dygnet som helst. Framför allt den ena, som också äter här. Den andra äter hemma, och får inte vara i köket när Boyo äter eftersom hon är så vansinnigt matglad och helt sonika skulle äta upp hans mat innan han hinner blinka. 😀 Han äter rätt långsamt, sällskap eller ej – vilket faktiskt är ett under, med tanke på att han mer eller mindre inhalerade sin mat när han var liten.
Și pentru asta som undrar vad jag ger honom för mat, så har det sedan specialfodrens tid (catelus- och unghundsmagen) varierat mellan Doggy Original och Axess Basic. Jag har inget behov av att skryta med vilket svindyrt foder jag ger min hund, och med tanke på hur fin han är i pälsen, hur helt ok han skiter (förutom när han är stressad eller behöver tömma hela tarmen) så ser jag ingen anledning att ruinera mig på märkesfoder. Ella åt Axess Basic i nästan hela sitt liv, och fungerade alldeles utmärkt på det. Och har man inte upptäckt det själv kan jag skvallra om att båda dessa foder finns (stora säckar!) på Rusta eller ÖB (minns inte vilket), billigare än både Willys och Ica.
Știu că det kan låta som att Boyo är en jätteknäpp hund (och det är han förvisso, men inte enbart) och att jag tycker att han är skitdryg (vilket han i och för sig kan vara, stundvis), men faktum är att han är en otroligt trevlig hund. Han är snäll på gränsen till dumsnäll, han är positiv, Iubesc oamenii, tror att han är en knähund, han har ett tydligt av- och på-läge, ceea ce este grozav, se înțelege ușor cu el, usor de manevrat.. Un câine fantastic, pur și simplu. ♥