Des amis à moi qui habitent quelques maisons en bas de la rue sont allés chercher un chiot hier.. Le réveillon du Nouvel An de tous les jours. 😀 Jag gick givetvis ut och träffade den lille när de kommit hem. En blandning mellan Berner Sennen och Leonberger, men det är mest Leonberger och han ser således ut som en sådan. Tre månader gammal och redan omplacerad – men nu har han kommit hem.
Jag är så avis att jag nästan dör. Découvrir. je veux aussi! Jag är sådär osnyggt knallgrön i hela ansiktet – fermer, värre än så. Hela jag är knallgrön av avund. Jag vill också ha en valp!
Ou; en valp är kanske att ta i. Trots allt är det lite smådrygt att ha en valp. Men jag vill ha hund. Jag vill framför allt ha min chien. Det är supermysigt att gosa med andras hundar, men det går liksom inte att jämföra.
Men jag får ju skylla mig själv som envisas med att vilja ha en hund av en ras som bara har en enda aktiv uppfödare här i Sverige. Tillgången är ju inte riktigt densamma som för i princip vilken annan hund som helst (presque). Då är det liksom bara att sätta sig tillrätta och börja rulla tummar och hoppas på att den tik som ska paras börjar löpa någon gång, så att det förhoppningsvis blir en bunt valpar framöver.
För jag börjar känna att jag vill ha min hund nu. Under tiden sedan Ella fick gå, har jag dels velat ha en ny hund, dels känt mig otrogen och alldeles för nära Ella för att det skulle kännas bra (även om jag tycker att det finns fördelar med det också). Mais maintenant ici en décembre, et surtout à Noël, c'est quelque chose qui a changé en moi. Même si cela me coupe le cœur quand j'y pense activement et consciemment, commence Ella, disparaissant lentement dans le brouillard.
Ce qui fait que il y a de la place pour un nouveau chien ici à la maison. Et j'ai envie. Mon Dieu, couture j'ai envie. J'ai tellement envie que j'ai failli éclater. Je veux construire une relation avec ce chien. Une relation aussi fantastique que celle que j'avais avec Ella. Mais celui-ci sera différent, bien sûr, parce que ce n'est pas le même chien.
Alors je continue eh bien, je me tourne les pouces et je me sens agité. Parce que même si je pourrais certainement imaginer d'autres chiens qu'un Estrela, har jag inte lust att tumma på det. Inte när jag väl bestämt mig, och när jag är så säker på att det kommer att bli så bra.
Men åååååh!!!
je veux avoir min chien! Bientôt – helst nu! ♥
Och bara för att jag skrev att Ella så sakteliga börjar försvinna in i dimman, dök hon väldigt hastigt och lustigt upp. Sådär så jag sitter och bryter ihop av saknad.
Det blir en väldigt märklig konflikt i mitt huvud, eftersom det på ett sätt inte finns någon mening med att varken sakna eller längta efter henne. Hon är död och borta och kommer aldrig tillbaka. Jag kommer aldrig att gå en promenad med henne igen. Vi kommer aldrig att sitta på golvet och gosa i samband med kloklippning igen. Jag kommer aldrig att använda henne som huvudkudde i soffan igen. Hon kommer aldrig att tigga mer gottis igen, direkt ur fickan.
Men en annan hund kan göra allt detta och mer därtill. Känslan, energin och relationen kommer att se annorlunda ut, men det kommer att vara lika bra.
Alors croisons les doigts för att tiken som ska paras, helst redan börjat löpa, men om inte annat – börjar löpa snart, så det kan bli en parning som ger en bunt valpar.
Jag längtar så.