Yes, so after a week of gorgeous poo, Boyo is now pooping again. One week, quite precisely, has he pooped as nicely as possible – hard, quite dry poo sausages, not porridge, cream or soup as far as the eye can see. Until yesterday, when all of a sudden he found himself having gutter shit again. Every time he poops.
Jag borde inte alls sitta här och skriva – jag borde gå och sova. I morgon ska vi möta Lilo astidigt som vanligt. Men jag sitter och grubblar över hur tusan jag ska bära mig åt med Boyos mage, för jag fattar verkligen inte varför det blir såhär. Det enda jag kan tänka mig just nu, är att han reagerar på värmen. And believe me, det är varmt – både inne och ute. Or yes, just idag och i morgon är det skönt ute, men inne är det skitvarmt (all pun intended).
Inte nog med att han har rännskita – vissa gånger får han för sig att han vill bajsa precis just nu, och så bajsar han – antingen i badrummet eller i vardagsrummet. Det är inte alltid jag märker det, förrän typ – ett par timmar senare. Jag måste rensa avloppet i duschen, för att jag har sköljt ner så mycket diarré där att det blivit stopp. Sist jag duschade var det ett hav med vatten i hela badrummet.
I am not ett dugg nöjd. Däremot är jag irriterad på att det inte ger sig, och dessutom lite orolig. Jag tror kanske inte att Boyo är supersjuk och kommer att dö, men jag undrar varför det är såhär och vad jag kan göra för att det ska stabilisera sig. Helst av allt vill jag ju liksom att han är stabil i magen och skiter snyggt och prydligt – varje gång.
Jag är med i en valpgrupp för Boyos kullsyskon på Facebook, och tog upp det här nu under kvällen. Någon skrev om färskfoder, och jag har inte ens funderat över det måste jag erkänna. Det gjorde i alla fall att jag googlade och tittade lite snabbt (klockan är snart halv ett, så jag måste verkligen lägga mig snart), och konstaterade att jag nog ska ta och ringa en djuraffär i morgon och förhöra mig lite om vad som är lämpligt att köpa. Nu äter han Royal Canin Gastric Intestinal, men tydligen så ska färskfoder vara snällt mot känsliga magar. Jag har inte den blekaste, men det varken skadar eller kostar att ställa frågor.
Tidigare idag funderade jag på om han möjligen har förstoppning, för precis när jag höll på att vakna idag kräktes han upp en gigantisk hög med halvsmält torrfoder. Knappt en timme kräktes han upp ytterligare en lika gigantisk hög halvsmält torrfoder. Gårdagens mat, in other words. Och jag tänkte att om han kräks upp det kanske det beror på att det är stopp någonstans i tarmarna – men magen är mjuk och fin när jag känner på den, så jag tror kanske inte det heller.
But then, seriously – jag smäller tamejfan av. Att han har diarré utomhus är inte ett dugg kul – men där är det i alla fall utomhus. Att städa undan pölar med mörkbrun soppa från golven inomhus är inte fullt lika trivsamt. Faktiskt är det så att jag kan komma på rätt många saker som är mysigare än att göra just precis det. Till exempel att plocka upp fina, fasta bajskorvar efter min hund, outdoor.
This is i alla fall någonting som gör att jag känner mig rätt bestämd när det gäller att skaffa en till hund om ett par år eller så. Det blir not en till schäfer. Jag var faktiskt inte medveten om det, men som jag förstår det är problem med magen vanligt hos just schäfrar – och jag märker ju det. Och jag vill inte ha en hund till som har en sån här mage.
Vi får se vart det här landar. Jag ska i alla fall börja med att ringa till en djuraffär och fråga lite om foder, just. Ibland tror jag att djuraffärerna har bättre koll än veterinärerna på just foder och vad man kan göra åt diverse problem hos sina djur. The, samt lite mer ingående funderingar på om det är värt att avmaska Boyo en gång till (han är redan avmaskad två gånger sen jag hämtade honom), får bli morgondagens tankeverksamhet.
Men håll tummarna för att han blir bättre i magen, för det här är fan inte roligt. 🙁 Inte för Boyo, och inte för mig.