We are no more than human beings. Dogs are no more than dogs. We have completely different ways of communicating, react and act on. However, what I think both dogs and humans strive for is balance. At least I do it myself, and I've seen enough of unbalanced dogs to realize that even they do best just fine – balance.
To live in emotional imbalance is extremely stressful. Anyone who has or has had an unbalanced relationship of any kind knows that. In my personal opinion, balance is worth doing more than striving for – it is worth fighting for. But that was the thing about being human, to be affected by things beyond our control, to react and act on feelings that do not benefit either ourselves or anyone around us. Including our dogs.
I do not know how you are doing with your dog, but I notice very clearly from the dogs I have around me if and when I myself am in an emotional imbalance. The dogs get extra rough, I get irritated and irritable, and so it becomes a vicious circle that never ends – until I take my reason captive and break it myself.
We all are dependent on those we have around us. If someone in the family is in a bad mood, it affects all family members. If someone at work or at school is irritated or angry, it spreads like ripples on water and can affect a lot of people in the end – which in turn affects additional people, and then the rings get bigger and bigger.
Dogs, in contrast from us, have a handle on this. They react to what is in front of them, here and now. We humans don't do it the same way. We have put away our instincts far, way down under so many layers of social and cultural expectations that we've more or less completely lost touch with them. Dogs basically follow their instincts exclusively, if we didn't teach them a different behavior. But instincts still kick in more often than not – At least that's what I personally think. A dog is a dog. A human being is a human being. We can never be the same.
However, we can make an effort to approach each other. I read a bit here and there about how the dog has learned through millennia how we humans communicate, and I am absolutely convinced that this is true. But my personal opinion is that for that matter we humans do not need to be lazy and not learn more about how the dog communicates – and to communicate in a way that it automatically understands.
Some question this attitude and wonder how we're going to be able to wag our tails when we don't have a tail to wag. To these, I just want to say that communication consists of more than tail wagging. It would never occur to me to get on all fours and wave my butt, såsom Boyo viftar på svansen. Däremot använder jag medvetet min kropp och mitt kroppsspråk samt mimik när jag vill att han till exempel ska flytta på sig. Jag behöver inte lära honom något, han förstår mig utan att jag gör mer än väldigt tydligt, med hjälp av kropp och ansikte, visar vad jag förväntar mig.
Det är faktiskt rätt coolt. Inte är det ett dugg taskigt, ondsint eller grymt heller.
But if we ska återgå till det där med balans. Vad är balans? Hur uppnår man den? Varför är balans viktigare än att ha en skitlycklig hund?
För mig personligen handlar balans om något så enkelt som att må bra, not to be influenced in excessive amounts by my own feelings. I have bipolar disorder, I have a great understanding of how being emotional one way or the other affects a person. It's terribly stressful, and the rest of the whole life will be affected. It also produces an effect in the form of these rings on the water I wrote about earlier. To live that way is to live in constant imbalance.
Balance for me is to have an even and stable state of mind. To be able to deal with adversity without switching sides, without getting pissed off and breaking every single plate you have or kicking a hole in the toilet door. Att kunna bli och vara både glad och lycklig utan att det går till överdrift.
Alla känslor på högre volym innebär en stress. Det är den känslomässiga stressen som gör att det blir obalans. Därför vill jag undvika, as far as possible, just den stressen (plus att jag har extremt låg stresstolerans). Det blir inte nödvändigtvis en grå massa av ingenting, without – lugn och ro.
And I believe verkligen att våra hundar också eftersträvar det där lugnet och den där ron. Balansen. Man kan vara glad, nöjd, lycklig och tillfreds med livet utan att springa runt och vara skitlyckligt hysterisk. It is entirely possible, och jag är övertygad om att alla mår bättre av det. Including our dogs.
För att kunna ge våra hundar största möjliga mått av balans, är det inte hundarna vi bör fokusera på. Det är faktiskt oss själva. Är vi i obalans, kan vi räkna med att det kommer att märkas på våra hundar. Därför är det nödvändigt att medvetet jobba på och med sig själv om man är medveten om att man har kort stubin, har en tendens att bli väldigt arg, frustrerad, upprörd och så vidare. Allt som kan förvandlas till den här känslomässiga stressen behöver vi jobba med så att vi kan kontrollera den bättre och därigenom ge både oss själva och våra hundar mer – balance.
Och finns det något vi verkligen inte tjänar på, är det att agera på våra känslor. Framför allt inte negativa, destruktiva känslor. En ledare som inte kan kontrollera sina känslor är ointressant att följa för en hund. Det brukar märkas rätt tydligt när vi som människor tappar tålamodet, börjar skrika och vråla, stampa med foten, bli högröda i ansiktet, skämmas för vår pinsamma hund och så vidare. Vi har nog alla varit där – me with. I princip hela tiden när Boyo var tonåring på sitt allra, allra värsta.
To live in balans med sin hund är – At least for me, en ständigt rörlig relation. Jag menar inte att vi eller hundarna måste anpassa sig efter varandra. Det jag menar är att vi genom vår gemensamma balans hela tiden följer varandra. Om hunden reagerar och agerar på något är det vår sak att vara hundens balanserade motpart. Hundar är så otroligt mycket bättre än oss på att läsa energier och känslor. Det skulle inte förvåna mig om de faktiskt to be energi och känslor och agerar utifrån det mer än något annat.
So – även om det är både svårt och jobbigt, titta på dig själv en extra sväng och fundera över varför du till exempel korrigerar din hund och varför varje korrigering blir hårdare än innan? Korrigerar du för att hunden faktiskt gjorde fel, eller korrigerar du för att du är rädd, nervous, orolig, arg eller något annat?
Det låter verkligen som att jag själv är skitbra på det här. Believe me – det är jag inte. Jag har dagar när jag har jättekort stubin, när jag blir superfrustrerad, är lättretlig och irriterad, och livet mest känns som skit. Men de här känslorna är mina, jag måste äga dem och se till att förvandla dem till balans i stället. Att sänka den känslomässiga stressen så att jag kan fungera som en bra och vettig ledare till min hund. Och det är verkligen skitviktigt, för utan balansen blir hunden oregerlig (om man har otur eller befinner sig i konstant obalans).
Nu kan man ju ifrågasätta varför en person med just bipolär sjukdom ens har en hund, om det där med balans är så viktigt. Och det är faktiskt just därför. Jag vill gärna tro att jag har bättre självinsikt än de flesta, men hundar är helt fantastiska på att berätta för dig när du är obalanserad, just eftersom de blir så vansinnigt dryga. Så när hunden beter sig som ett arsle är det inte hunden det är fel på – det är du som behöver göra något åt dig själv. Med andra ord; att ha en hund när man lever med bipolär sjukdom gör att man är så illa piskad att hålla sig så stadig och stabil som möjligt, så stor del av tiden som möjligt.
Jag har naturligtvis inte lyckats med det under mina år med Ella, eller tiden med Boyo hittills. Men jag anstränger mig i väldigt hög grad och jag tycker att det är skitviktigt. Och jag misstänker att det är detta, mer än något annat, som gör att jag har de hundar jag har. Bra hundar. Kloka hundar. Stabila hundar.
Muppiga hundar? Absolut. Men bra dogs.
Så oavsett om du har problem med din hund eller inte, är mitt hetaste tips till dig att jobba på dig själv mer än du jobbar på hunden. När du är stabil kommer din hund att vara mer i balans, och så blir det en god cirkel och en uppåtgående spiral.
Din hund kommer att tacka dig.