Det kan være nemt at tro, at jeg er af den opfattelse, at min hund er perfekt. Det er ikke tilfældet – han kan faktisk være direkte pinlig, lidt nu og da. For eksempel var han ret pinlig for næsten to uger siden. Dette indlæg vil handle om hvorfor, og også nogle andre lækkerier.
Min pinlige hund | I dag er det tirsdag. På torsdag er det to uger siden, jeg stod og snakkede med nogle venner, der bor længere nede af gaden. Jeg havde Boyo med, og fordi han var træt efter de sociale engagementer, vi havde for nylig, så lagde han sig på græsset. Vi var begge trætte, så min opmærksomhed var ikke helt i top. Desuden stod jeg med ryggen til, da Boyo fik øje på en hare.
Boyo besluttede hurtigt og effektivt, at han ville jage den hare.
Boyo drog, og fordi jeg blev overrasket og holdt snoren ret løs, Jeg mistede ham. Han skyndte sig som en gal efter den hare.
Historien kunne have stoppet her – han kunde ha rusat efter haren, antingen hunnit i kapp eller inte, och förr eller senare hade jag fått tag på honom.
Mænd og jeg har også været meget syg i det meste af hendes liv.
Ingen, för här fortsätter historien, och blir endnu mer pinsam.
I framfarten på jakt efter nämnda hare, dyker det upp en kvinna med två pyttesmå hundar – bakom ett stort buskage. Lättdistraherad som han är, min hund, ombestämde han sig och började cirkla runt den här trion, i små, tighta cirklar. Vem som helst skulle ha blivit ställd, troligen med ett rejält adrenalinpåslag som bonus. En del skulle säkert ha blivit rädda också – en stor, svart schäfer som kommer rusande i 180, liksom.
Kvinnan hade som tur var huvudet med sig, och fick tag i Boyos koppel, där han rusade runt, runt som i en karusell. Hon höll honom, när jag kom fram och bad om ursäkt för hans beteende, och förklarade varför han ens var lös. Efter egen utsago var hon helt ok, men stressad – Selvfølgelig. Jag är inte ett dugg förvånad, jag skulle förmodligen också ha blivit aningens stressad om en stor, okänd hund kom rusande på det där viset.
Vi bytte några ord, hon nämnde att hon visste att Boyo är en snäll hund (hur hon nu kunde veta det, men hon sade det, alligevel). Eftersom vi var överens om att det är en himla bra sak att faktiskt hålla sin hunds koppel ordentligt, tog hon sina småhundar och gick.
Här kunde också berättelsen ha slutat. Men det gjorde den inte.
Senare samma dag ringde en av mina kompisar och berättade att den här kvinnan hörts stå och prata med en annan kvinna som bor här på gatan. Kvinna nummer två är känd som en skitsnackare, ryktesspridare och i största allmänhet, troublemaker deluxe. Ordet “polisanmälan” hade hörts under samtalet, som handlade om den här händelsen.
Polisanmälan.
Med andre ord, ni anar inte hur många #facepalms, både mentala och faktiska, fysiska sådana, jag gjorde under ett dygn eller två.
Jag förstår att man blir överraskad, blir stressad och kanske till och med skrämd när en stor, okänd hund dyker upp på det här viset. Men det är verkligen inte grund till någon polisanmälan. Ingen blev skadad, varken hon, hennes hundar, Boyo eller jag. det ende som går att ha en synpunkt på är att jag tappade kopplet – that’s on me.
Det blev ingen polisanmälan. Jag fick hem ett annat kuvert från polisen och trodde inte mina ögon, innan jag öppnade och insåg att det var en trygghetsenkät och ingen anmälan.
Og ved du hvad?
Historien är inte slut än!
Igår blev jag påhoppad av kvinna nummer två (som inte alls var delaktig i den här historien, men som har lagt sig i och är den som eldat upp kvinnan som faktiskt var där med sina hundar) utanför Ica som ligger nära där jag bor. Hon skällde ut mig och anklagade mig för att inte alls ha tappat kopplet, men mente at jeg havde ladet ham gå og busede ham på denne kvinde og hendes hunde. Så beskyldte hun mig også for at være fuldstændig coco in the ball – og det tror du måske, Selvfølgelig. Hun var så ked af det, at hun var helt rød i ansigtet.
Og det er her, jeg begynder at blive lidt træt. Denne kvinde har haft en hund, så længe jeg har kendt til hendes eksistens. Jeg vil ikke bøje mig til hendes niveau og sprede rygter, men hun er langt fra fejlfri, når det kommer til hendes hunde.
At der er sladder og bullshit her på gaden, Det ved jeg. Jeg ved også, hvem det er, der spreder nævnte sladder, lort, og ofte – løgne. Jag är fruktansvärt ointresserad av att engagera mig i endera, så jag håller mig så långt borta från de här människorna som möjligt. Kvinna nummer två, som nu engagerat sig i detta, tycker förmodligen att jag är jättetråkig som inte ägnar henne någon som helst uppmärksamhet. Min gissning är att det är därför hon fått för sig att bete sig på det här viset. Jag vet inte om hon hoppas att jag ska bli rädd för henne, eller ägna henne mer uppmärksamhet.
Men det är tusan så jäkla tröttsamt det är, när något som faktiskt inte var annat än pinsamt för min del, blir uppblåst på det här viset – och inte bara det, også fordrejet til noget andet. Bare beskylder mig for at busse hunden på denne kvinde – som jeg ikke engang så, før Boyo var på flugt efter haren! Og selvom jeg så hende først, hvorfor skulle jeg skubbe min hund på en kvinde, jeg aldrig har talt med før – Jeg kender ikke engang hendes navn!!!
Den slags giver mig lyst til at rive mit hår af.
Jeg føler også et vist behov for at beskytte mig selv ved at fortælle dig, hvad der faktisk skete, før denne kvinde rejser sig til at gøre noget virkelig skørt.
Såsom en politianmeldelse.