Det kändes knepigt att publicera mitt förra inlägg, eftersom jag ägnade natten till idag (och större delen av idag) med att vara ledsen. Det liksom kommer över mig med viss regelbundenhet, sorgen över Ella. Större delen av tiden trycker jag undan det, för att jag inte riktigt klarar av att ta in allting på en…
Min verklighet töms på Ella. Jag tänkte på det när jag kom upp från tvättstugan idag. Jag har i tio år oftast haft Ella med mig ut när jag tvättar, för att passa på att gå en promenad medan maskinerna går. Nu gör jag inte det, utan läser en bok eller så, medan maskinerna och…
Jag har haft Karma här flera dagar den här veckan. Dessutom har jag och småflickorna haft herrbesök på rummet; Egon, en äldre polarblandningsgubbe på runt tio bast som hängt med oss i ett par hela dagar. Jättemysigt tycker både jag och Molly, medan Zoe vägrat komma in från balkongen och bara fräser så fort någon…
Jag tillhör ju de som tror att det enda som händer när man dör är att man ändrar form. Det vill säga; man försvinner inte egentligen, man bara ändrar form och tillstånd. Kroppen vi har under våra liv är bara ett fordon vi använder oss av just för att leva igenom.
Så blir det när man förlorar en hund, märker jag. Väldigt många tankar som roterar i skallen, om och om igen. Jag har två bloggar att släppa ut mina tankar på, varav det här är den mest uppenbara. Så idag blir det lite mer upprepningar av sådant både ni och jag redan känner till –…
Jaha. Jag vet inte riktigt hur jag ska börja det här inlägget. Dagarna passerar och ser precis exakt likadana ut. Ännu mer så nu, än innan Ella lämnade mig. Jag distraherar mig med diverse saker, och pausar ibland för att gråta och vara allmänt ledsen.
För två veckor sedan satt jag på golvet hos veterinären med Ella i min famn. Lealös var hon, helt slapp. Det fanns inte en gnutta liv kvar i hennes kropp. Jag var förberedd på att sitta där länge med henne när allt var färdigt, men jag klarade inte av att se hennes ögon så jag…
Först vill jag bara säga att jag har läst era kommentarer, ni som skrivit på Facebook. Jag har inte svarat, för jag har ingenting att säga. Jag är helt tom. Men jag vill ändå framföra mitt tack – framför allt till er som med era kommentarer bekräftar det jag själv känner om mig och Ella….
Det har gått mer än ett dygn sedan Ella fick somna in för sista gången. Permanent. Själv har jag ett hästjobb framför mig. Att lära mig leva med tystnaden och utrymmet hon lämnar efter sig. Min hund var av den sorten att hennes personliga utrymme var minst tjugo gånger större än hennes kropp. Hon tog…
För några timmar sedan hade jag en hund. Nu har jag inte längre en hund. Efter det senaste halvårets kraftiga försämringar har jag låtit Försvarsmaktens Ella gå vidare.