Jag insåg för ett tag sen att det var väldigt länge sen jag bloggade just här. Tänkte att jag skulle ändra lite på det, så det kommer ett inlägg åtminstone ibland. 😀 För tillfället nöjer jag mig med en liten allmän uppdatering om hur vi har det här hemma.
Innan jag ger mig in på min irritation över nyår, ska jag passa på att önska just – Gott Nytt År! 🙂 Även om jag personligen har mina åsikter om hur nyår firas, så är ju ändå de flesta nöjda med att en siffra ändrats i året. Nu är 2024 strax tre timmar gammalt, och…
Häromdagen satt jag av någon anledning och funderade över likheterna mellan Ella och Boyo – och de är många. Båda är schäfrar. Båda är svarta. Båda är sådär lite löjligt levnadsglada, överdrivet sociala, älskar allt och alla och tar för givet att allting kommer att bli fantastiskt. Den största skillnaden är att Ella var ungefär…
Jag delar mest minnen och diverse memes på Facebook. Ofta dyker det ju, av uppenbara skäl, upp bilder på Ella (och Boyo, numer). Vissa bilder är som ett slag i magen – på riktigt. Min Ella hade och var något alldeles, alldeles särskilt. Vi var något alldeles, alldeles särskilt tillsammans.
Det här inlägget skriver jag delvis för andras skull – men också för min egen skull, för att reda upp lite i tankarna, eftersom jag för tillfället har anledning att coacha en person i just det här med ledarskap. Eftersom det är så många som ogillar själva ordet, tänkte jag fortsätta mitt projekt att vara…
För två år sedan, ganska precis exakt på minuten, satt jag på golvet hos veterinären med Ella i min famn. Hon fick först en spruta, sedan en till. Det tog inte lång tid innan det var tyst och hon var borta. Två år utan Ella, och jag tror jag smäller av.
Idag – eller igår, om man ska vara kinkig med minutrarna, är det på dagen 12 år sedan jag och en av mina bästa vänner åkte till Örebro brukshundsklubb för att hämta hem min första, alldeles egna hundvalp. Jag hade fått äran att bli fodervärd åt en av Försvarsmaktens valpar och det var dags för…
Jag kan fortfarande inte fatta att hon inte är här med mig. Om tre månader har jag varit utan henne i två år. Två hela år. Idag skulle hon ha fyllt 12, min tant. Min högenergiska, skitdryga, överdrivet positiva och livsälskande hund som blev bästis med alla som ens slängde ett öga åt hennes håll….
Jag har ju bara haft en (och en halv) schäfer, så jag vet inte om jag skulle säga att jag är expert på hur schäfrar som ras fungerar eller ”är”. För den som undrar om den där halvan, är det den andra tiken jag var fodervärd åt ett tag, som jag menar. Men idag tänkte…
För ett år sen. För ett år sen fanns hon fortfarande här, min Ella. Med bara timmar kvar tills det var dags, men hon fanns här hos mig. Jag kunde fortfarande inte föreställa mig hur mitt liv skulle se ut utan henne. Det kan jag fortfarande inte, ett år senare, trots att mitt liv numer…