Jag insåg för ett tag sen att det var väldigt länge sen jag bloggade just här. Tänkte att jag skulle ändra lite på det, så det kommer ett inlägg åtminstone ibland. 😀 För tillfället nöjer jag mig med en liten allmän uppdatering om hur vi har det här hemma.
Jag har ägnat ett par dagar åt att försöka leta rätt på en video med Zak George (som jag verkligen inte gillar), där han tydligen ska ha sagt ”I use aversive control” angående en hund han har hemma just nu. Vet inte om hunden är hans egen, eller någon han tagit på sig att träna….
När jag skulle sova låg jag av någon anledning och funderade på det här med starka hundar. För en gångs skull, faktiskt inte mentalt starka hundar utan fysiskt starka hundar. Jag grubblade lite över vad det innebär, och av vilka skäl vi upplever en hund som fysiskt stark.
Jag såg en annan meme i mitt FB-flöde häromdagen, som också fick mig att himla med ögonen och fundera över varför det är så viktigt, för så många, att liksom tävla i vem som är bästa hussen/matten till sin hund. Låt mig ondgöra mig över det en stund, bara för att jag kan. 😀
Det dök upp en väldigt bra bild i mitt FB-flöde idag. Den beskriver något jag funderade på för en drös år sedan, och jag står fortfarande fast vid att – vi kan inte äga våra hundar. Det är inte möjligt att äga en annan varelser, det går bara inte. Det spelar ingen roll om det…
Både Ella och Boyo är och har varit extrema mammagrisar. Båda har blivit och blir helt hysteriska om de är längre ifrån mig än nån halvmeter. Särskilt om någon annan håller i kopplet. Herregud, vad jobbigt det är, tydligen. Det är så man skäms, vissa gånger.
När jag funderade över exakt vad det är jag vill/behöver göra med Boyo, så slog det mig att jag ska lära honom ett ord och vad det innebär. Bortsett från ”sitt”, ”ligg”, ”stanna” och liknande, så har jag ytterligare ett ord jag använder på promenad – passera.
Det är inte många minuter sedan jag publicerade mitt förra inlägg, och redan behöver jag skriva ett till. 😀 Den här gången ska det handla om varför det är så viktigt att fundera på sin egen roll i den egna hundens beteende.
Jag har ägnat de senaste dagarna åt att titta på ett par nya serier jag inte sett förut, om hundar med diverse problem, som får hjälp. Båda serierna finns på Disney+, om någon är intresserad. Den ena är Cesar Milan: Better Human, Better Dog, och den andra är Uppdrag: Hund (National Geographic) med Matt Beisner….
Gammalt tjat, jag vet. Men ni får leva med det. 😀 Jag kom nämligen att tänka på en händelse för några år sedan, och det satte igång en tankekedja jag vill skriva ner. Boyo var inte så gammal, och jag hade en bokad tid jag behövde iväg på. Jag fick hjälp av en bekant som…