När jag funderade över exakt vad det är jag vill/behöver göra med Boyo, så slog det mig att jag ska lära honom ett ord och vad det innebär. Bortsett från ”sitt”, ”ligg”, ”stanna” och liknande, så har jag ytterligare ett ord jag använder på promenad – passera.
Jag fick frågan om vad det här med ramverk kan vara, vilket gjorde mig lite ställd för en sekund. Hur svarar man kortfattat på den, liksom!? 😀 Så jag tänkte att jag skulle ta och skriva lite om vad ramverket för en hund med sin/a hund/ar – och det kan skilja enormt mellan hund/hund och…
I början av maj kommer jag att vara helt klar med strålningen – och är då helt klar med alla behandlingar (förutom tabletter jag ska äta under fem år). Det innebär att jag kommer att bli piggare och faktiskt orka med livet på ett helt annat sätt än jag gjort det senaste halvåret. Även innan…
Nu har vi kommit fram till det riktiga allvaret, när Boyo måste klara av att vara ensam – och tro på fan, det gör han. Med bravur, dessutom. Jag är så stolt över min lillprins, som faktiskt är superduktig. Det krävs fortfarande en viss rutin, och han är lite pipig innan jag gett mig av…
Nu har jag gjort min sista cellgiftsbehandling, och första veckan efteråt har passerat. Jag har varit alldeles för trött för att ensamträna med Boyo under veckan som gått, men nu börjar jag så sakteliga pigga på mig – och vi tränar vidare!
Jag är ganska precis mitt emellan min femte och sjätte cellgiftsbehandling, så tillfällena när ensamträningen av Boyo blir av sådär på riktigt är något oregelbundna. Men just nu mår jag rätt bra, och därför tog jag tag i just detta – alldeles nyss, faktiskt.
Det här inlägget är framför allt till för mig själv, eftersom vi håller på och ensamtränar Boyo. Med tanke på att jag fortfarande befinner mig mitt i min cellgiftsbehandling är det veckor där det inte blir någon ensamträning alls, därför att jag är så vansinnigt trött. Men nu är det bara några dagar kvar till…
Jag har haft daghundar till och från under några år. När Ella fanns, var det inte möjligt – hon fungerade bara tillsammans med ett ytterst fåtal hundar, och det var vänner till mig som hade de hundarna. Så det var inte förrän Ella var borta som jag kunde börja hjälpa andra genom att ta hand…
Är det något jag känner att jag ”misslyckats” med – eller åtminstone, som hamnat på efterkälken rejält, så är det ensamträningen med Boyo. Covid kom till Sverige bara en eller ett par veckor efter att jag hämtat hem Boyo, och de flesta av mina planer grusades.
Sommaren är egentligen för varm för att jag ska kunna tänka ordentligt, men den senaste månaden eller så har jag sett en hel del inlägg och kommentarer på Facebook som handlar om positiv förstärkning versus vad som i dessa kretsar anses vara ett våldsamt sätt att träna hund. Jag tänkte ägna mig lite åt att…