Så blir det när man förlorar en hund, märker jag. Väldigt många tankar som roterar i skallen, om och om igen. Jag har två bloggar att släppa ut mina tankar på, varav det här är den mest uppenbara. Så idag blir det lite mer upprepningar av sådant både ni och jag redan känner till –…
Det har gått fyra veckor i morgon, tisdag (eller idag, beroende på när inlägget publiceras). Fyra veckor utan Ella, vilket är så otroligt märkligt. De här fyra veckorna – den här månaden, har varit fylld av tankar och känslor. Det enda jag är helt klar över är att jag inte mår bra av att leva…
Det är ju lätt att tro att jag är den enda här hemma som sörjer, men så är det faktiskt inte. Innan var det ju otroligt svårt att veta hur något skulle bli. Hur det skulle kännas. Hur det skulle vara. För att inte tala om hur svårt det varit att föreställa sig hur katterna…
Jaha. Jag vet inte riktigt hur jag ska börja det här inlägget. Dagarna passerar och ser precis exakt likadana ut. Ännu mer så nu, än innan Ella lämnade mig. Jag distraherar mig med diverse saker, och pausar ibland för att gråta och vara allmänt ledsen.
För två veckor sedan satt jag på golvet hos veterinären med Ella i min famn. Lealös var hon, helt slapp. Det fanns inte en gnutta liv kvar i hennes kropp. Jag var förberedd på att sitta där länge med henne när allt var färdigt, men jag klarade inte av att se hennes ögon så jag…
Jag funderar mycket på Ella versus andra hundar just nu. Jag misstänker att det blir så, eftersom Ella inte är med mig längre vilket ger mig möjlighet att möta andra hundar. Normala hundar. Med det kommer en hel del nya, rätt intressanta tankar.
Idag är första dagen Karma är här. Det har bara gått en dryg vecka sen Ella lämnade mig, men under veckan som gått har jag insett att jag nödvändigtvis måste ha en eller flera hundar i mitt liv. Det finns många skäl till det – bland annat att jag inte går ut alls om jag…
Först vill jag bara säga att jag har läst era kommentarer, ni som skrivit på Facebook. Jag har inte svarat, för jag har ingenting att säga. Jag är helt tom. Men jag vill ändå framföra mitt tack – framför allt till er som med era kommentarer bekräftar det jag själv känner om mig och Ella….
Det har gått mer än ett dygn sedan Ella fick somna in för sista gången. Permanent. Själv har jag ett hästjobb framför mig. Att lära mig leva med tystnaden och utrymmet hon lämnar efter sig. Min hund var av den sorten att hennes personliga utrymme var minst tjugo gånger större än hennes kropp. Hon tog…